Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA TEKNISKA MÄTNINGAR
1. Motståndsmetoden
a. Kolpulvermetoden. Trycket får verka på
kolpulver, inneslutet i en dosa, eller på en
stapel av kolplattor, varvid pulvrets, resp.
stapelns elektriska motstånd förändras.
Kolmotståndet kan då inkopplas i en
brygga, vars nollinstrument tjänstgör som
indikator.
Instrument, byggda enligt denna prin*
cip, äro enkla i konstruktion och använd*
ning och kunna registrera tämligen snabba
förlopp, men de ha benägenhet för meka*
nisk hysteresis, dvs. utslaget återgår ej till
noll vid avlastning. Vidare äro de känsliga
för fukt och temperaturväxlingar och an*
vändas därför mest som enkla driftsin*
strument.
b. Metalliskt motstånd. En metallisk le*
dare ändrar sitt motstånd vid tryckpåver*
kan, approximativt enligt formeln
R = R0(l + ap) (3)
där a är tryckkoefficienten. Den är i all*
mänhet negativ; manganin har emellertid
positiv tryckkoefficient (2,o—2,6 • 10"6, om
p mätes i kg/cm2) och användes mest till
dylika tryckmätningar på grund av sin
lilla temperaturkoefficient. Metoden an*
vändes för mätning av höga och högsta
förekommande tryck. Tråden upplindas på
en spole och åldras först under tryck, så
att konstant nollpunkt erhålles.
Litteratur: ATM V 132—1; Kohlrausch,
Praktische Physik 1, 18. Aufl., s. 198.
2. Kondensatormetoden. Trycket påverkar
avståndet mellan plattorna i en konden*
sator och därmed dennas kapacitet.
Effekten kan förstärkas om man an*
vänder en glimmerkondensator i stället
för en luftkondensator. (C. H. Johansson.
Ann. d. Physik.) De små luftgapen i
glimmermellanlägget tryckas då ihop och
på grund av den stora skillnaden i dielek*
tricitetskonstant mellan glimmer och luft
fås en relativt stor kapacitetsändring. Man
vinner dessutom att risken för kortslut*
ning bortfaller. Metoden har använts av
Vattenfallsstyrelsen dels för mätning av
jordtryck dels för mätning av trycket i is
i samband med temperaturändringar.
Detta är jämte den piezoelektriska meto*
den (se under 4 nedan) det mest använda
elektriska tryckmätningsförfarandet. Man
har alltså därvid överfört mätningen av
trycket på mätningen av en kapacitans
ändring, för vilken bestämning flera olika
metoder kunna användas. Då det rör sig
om mycket små kapacitanser (några få—
—100 pF), måste man använda högfre*
kvent växelström, som då medför en
ganska komplicerad apparatur.
Tre olika slag av kopplingar kunna an*
vändas för kapacitansbestämningen:
a. Mätkondensatorn Cx ingår parallellt
med en annan kondensator C2 i en sväng*
ningskrets, löst kopplad till en högfre*
kvensgenerator, fig. 9/9 (halva resonans*
kurvans princip).
Svängningskretsens resonansfrekvens är
nära = generatorns frekvens. En liten änd*
ring av mätkondensatorns kapacitans för*
orsakar en liten snedstämning av sväng*
ningskretsen, varav följer en avsevärd
ändring av spänningen över denna (om*
kring resonanspunkten). Mätkondensatorn
Fig. 9/9. Kopplingsschema för
elektrisk tryckmätning enligt
halva resonanskurvansprincip.
482
INGEN 1ÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
