Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tryckmätning
Fig. 9/15 b. Strömstyrkans variation med
luftgapet.
man slutligen använda en resonanskrets
för att öka känsligheten (fig. 9/15 a och b;
den senare visar hur strömstyrkan i varie*
rar med luftgapets storlek <5).
Frekvensen hos den ström, varmed spo*
len matas, beror på hur snabba förlopp
man vill studera. I många fall kan man
använda vanlig 50*periodig nätspänning,
vilket vid kondensatormetoden var ute*
slutet. Som en allmän regel gäller, att fre*
kvensen bör vara 5—10 gånger högre än
frekvensen hos det förlopp, som mätes.
Vid den induktiva metoden kan man
använda betydligt större effekt än vid
kondensatorförfarandet, varför den bättre
än denna lämpar sig för driftsmätningar.
I USA användes den på grund härav
även för precisionsmätningar. Vill man å
andra sidan driva upp känsligheten och
förmågan att följa snabba förlopp, får
man använda liknande hjälpmedel som vid
kondensatormetoden, nämligen hög fre*
kvens, förstärkare m. m.
Litteratur: ATM V 132—1, V 132—4.
4. Piezoelektriska metoden. Man utnyttjar
de vid tryck på en kvartskristallplatta
uppkommande elektriska laddningarna.
Vissa kristaller (kvarts, turmalin, seig*
nettesalt) ha den egenskapen, att de vid
mekanisk påkänning i en av kristallstruk*
Fig. 9/16. Schematisk bild av kvartskristall.
turen bestämd riktning erhålla elektriska
laddningar, som äro proportionella mot de
verkande krafterna och som vid avlastning
åter försvinna. Kvarts användes mest på
grund av sin mekaniska hållfasthet. Dess
piezoelektriska konstant (laddning per
kraftenhet) utgör ca 10"11 coulomb/kp.
Kvartsen har (fig. 9/16) en optisk axel
(i vars riktning ljus passerar utan dubbel*
brytning), en däremot vinkelrät elektrisk
och en neutral axel.
Om man anbringar trycket i den elek*
triska axelns riktning, uppstå laddningarna
på de däremot vinkelräta snittytorna.
Mätningen av laddningarna kan ske
med en elektrometer, t. ex. Thomsons
kvadrantelektrometer, eller, vilket för tek*
niskt bruk är vanligast, med ett för elek*
trometriska ändamål speciellt konstruerat
elektronrör. Dettas utgångsspänning kan
sedan förstärkas, så att känsligheten blir
tillräcklig.
Fig. 9/17 visar en mätkammare med
tvenne kvartskristaller (q). e är mätelek*
troden, den jordade mätkammaren tjänst*
gör själv som andra elektrod, m är en
membran, som överför trycket.
ALLMÄNNA DELEN
485
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
