- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
503

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysikalisk-kemiska lagar och definitioner - Grundläggande definitioner - Gaser - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FYSIKALISK-KEMISKA LAGAR
OCH DEFINITIONER

Fil. mag. Lars Melander

Grundläggande definitioner

Vid alla kemiska förlopp gäller med stor
noggrannhet lagen om massans konstans,
dvs. massan av de ämnen, som föreligga
före omvandlingen, är lika stor som mas*
san av de resulterande ämnena.

Atom är dem minsta del av ett grund*
ämne, som fortfarande har dess särprägel,
och denna bibehålles oberoende av alla
vanliga kemiska omvandlingar. Härur för*
stås massans konstans.

Molekyl är den minsta del av en ke*
misk förening, som fortfarande har dess
särprägel. Molekyler äro uppbyggda av
atomer, och denna byggnad kan i allmän*
het förändras med kemiska medel, varvid
atomerna antingen ingå i nya komplex
eller i vissa fall bli fria. I t. ex. jonföre*
ningar kunna enskilda molekyler dock ej
urskiljas. En kemisk förening är samman*
satt av olika grundämnen i konstant för*
hållande, medan en blandning däremot
kan givas varierande sammansättning. Då
molekylerna i en förening äro uppbyggda
av ett (mindre) antal atomer, ingå grund*
ämnena föreningar endast i vissa be*
stämda proportioner (lagarna om de kon*
stanta och multipla proportionerna). Atom*
slagen A och B kunna endast bilda molé*
kylerna AmBn, där m och n äro hela och
oftast små tal. På grund av vissa »valens*
regler» förverkligas dessutom endast ett
fåtal av dessa möjligheter.

Jon kallas en elektriskt laddad atom

eller atomgrupp, som under vissa förhål*
landen har självständig existens.

Atomvikt är förhållandet mellan mas*
san hos resp. atom och Vie av syre*
atomens massa, och molekylvikt (oftast
molvikt) är massan hos en molekyl ut*
tryckt i samma enhet. En gramatom eller
en grammolekyl (oftast mol) är så många
gram av ämnet, som atom* resp. molekyl*
vikten anger. På detta sätt kommer an*
talet atomer i en gramatom och antalet
molekyler i en mol alltid att bli detsamma
för alla ämnen. Detta tal kallas Loschmidts
(stundom även Avogadros) tal och är
6,02 • 1023.

Ekvivalentvikten för ett ämne definieras
som det antal gram av ämnet, som vid en
given reaktion motsvarar 1 gramatom väte
eller Y2 gramatom syre. Ekvivalentvikten
kan vara olika för samma ämne vid olika
reaktioner.

De kemiska atomsymbolerna, t. ex. Na
för natrium, användas för att beteckna
dels ämnet i allmänhet, dels för 1 atom
och dels för 1 gramatom av ämnet. Mot*
svarande gäller för de av dessa samman*
satta molekylformlerna. HaO kan alltså
beteckna vatten i allmänhet, 1 molekyl
vatten eller 1 mol (18,oi6 g) vatten.

Gaser

Gaserna behandlas även i Värme och
fuktighet.

Utmärkande för det gasformiga till*
ståndet är, att gasernas täthet är starkt

ALLMÄNNA DELEN

503

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free