Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fasta kroppar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIKALISK-KEMISKA LAGAR OCH DEFINITIONER
Ex.: En vätska kokar, när dess ångtryck
är lika stort som atmosfärstrycket. Av*
vikelser i barometerståndet inverka därför
på kokpunkten. Om kokpunkten vid tryc*
ket (1 + ^1 p) Atm har bestämts, kan den
vid exakt 1 Atm beräknas. För små At
värden kan Clausius*Clapeyrons ekvation
approximativt skrivas
eller
AT RT2 Lep
Antages Troutons regel gälla, erhålles:
RTAp
AT=
21-1
<,T ApHOfi (Ap mätes i Atm)
Man finner t. ex. att bensol kokar vid
79,5°C under 743 mm tryck. Formeln ger
AT=— 353 • 17/10,6 • 760 = —0,7° = nedsätt*
ningen i kokpunkt. Kokpunkten vid 1
Atm är alltså 79,5+ 0,7 = 80,2°C.
Ytspänning. Molekylerna i ytan av en
vätska äro endast på ena sidan omgivna
av andra vätskemolekyler, som attrahera
dem. Detta har till följd, att ytmoleky*
lerna påverkas av en inåt riktad kraft, och
att molekyler, som befinna sig i ytan, ha
större potentiell energi än de längre in
belägna. Skapandet av nya ytor kräver
därför arbete (övervinnande av attrak*
tionskrafter), och ytspänningen mätes i
erg/cm2 eller dyn/cm. Den senare enheten
kan betraktas som den kraft, varmed en
tänkt ytremsa av 1 cm bredd söker sam*
mandraga sig i sin längdriktning. Beträf*
fande mätningar hänvisas till avsnittet
Allmänna tekniska mätningar, s. 496.
Viskositet. Vätskemolekylernas ömsesidiga
kraftverkan tar sig även uttryck i den inre
friktionen. Om två parallella skikt av
1 cm2 yta och på avståndet 1 cm från
varandra ha en hastighetsskillnad av 1 cm/s
(hastighetsgradienten i mellanliggande
vätska antages konstant) utgör deras öm*
sesidiga kraftverkan i dyn ett mått på
vätskans dynamiska viskositet (j]). Dess
dimension blir g/cm-s. Denna enhet kal*
las pois, och 1/100 härav centipois.
»?/{?, där é? är vätskans täthet, kallas kme«
matiska viskositeten (jfr s. 284). För ut*
rinningen genom ett rör gäller Poiseuilles
formel:
V=
nr ltAp
8yl
där V är volymen vätska, som på tiden t
utrinner genom ett rör, vars radie är r,
vars längd är l och mellan vars ändar
tryckskillnaden Ap råder. Gasers viskosi*
tet behandlas på likartat sätt. För mät*
ningars utförande hänvisas till avdelningen
Allmänna tekniska mätningar, s. 499.
Fasta kroppar
De s. k. fasta kropparna utmärka sig
därigenom att de dels ha en täthet, som
endast obetydligt ändrar sig med tempe*
ratur och tryck, dels att de göra (större
eller mindre) motstånd mot krafter, som
söka förändra deras form. Den senare
egenskapen skiljer de fasta kropparna från
vätskorna, men alla övergångsformer före*
komma. Med hänsyn till det inre ord*
ningstillståndet uppdelar man de fasta
kropparna i två klasser.
De amorfa kropparna kunna betraktas
som starkt viskösa vätskor. I det inre
råder oordning, och vid upphettning över*
går kroppen kontinuerligt i flytande form.
Ex.: glas, asfalt, lack.
I de kristalliniska kropparna äro de små
enheterna (atomer, joner eller molekyler)
ordnade i ett visst rymdmönster (gitter),
upprepat genom hela kristallen. Hos dia*
mant utgöras enheterna av kolatomer, som
hållas samman med mycket starka krafter
(elektronparsbindningar). Koksaltgittret
innehåller omväxlande positivt laddade
Na+*joner och negativt laddade Cl—*joner,
som sammanhållas av rent elektrostatiska
krafter. Här kan ej några NaCl*molekyler
506
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
