Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysikaliska egenskaper, som på enkelt sätt bero av molekylbyggnaden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fysikaliska egenskaper
urskiljas, ty varje Na+ tillhör lika mycket
sex Cl" och omvänt. Kolsyrekristaller,
slutligen, ha C02*molekyler ordnade i ett
rymdgitter. De sammanhållande krafterna
äro relativt små (s. k. van der Waalska).
Då temperaturen höjes, utföra gittrets en*
heter allt kraftigare oscillationer, som slut*
ligen bli så kraftiga, att partiklarna lös*
slitas från sina platser; kristallen smälter
(vid en väl definierad temperatur). Mot*
svarande temperatur kallas smältpunkten,
som är hög i samma mån de samman*
hållande krafterna äro stora. Frigörandet
kräver emellertid energi, och smältvärmet
definieras som den värmemängd, som
måste tillföras 1 g kristalliserat ämne vid
smältpunkten för att överföra det i vätska
av samma temperatur.
De ytligt belägna kristallenheterna kun*
na även frigöras, innan kristallen smälter.
Detta kallas sublimation och är analogt
till en vätskas avdunstning vid tempera*
tur under kokpunkten. Sublimationstryck
och sublimationsvävme definieras också
analogt med ångtryck och ångbildnings*
värme för vätskor. Även här gäller Clau*
sius*Clapeyrons ekvation.
Dulong=Petits regel utsäger, att atom*
värmet (produkten av atomvikt och spe*
cifikt värme) för de flesta fasta element
(utom C, Be, B och Si) vid vanlig tem*
peratur är approximativt 6 cal, eller i
formel Acp Acv æ 6, där A är atomvik*
ten och cp och cv äro specifika värmet
(alltså per g) vid konstant tryck resp.
volym. Ur c/;*värdet för ett element kan
alltså A approximativt beräknas.
Fysikaliska egenskaper, som på
enkelt sätt bero av
molekylbyggnaden
Vissa funktioner av lätt mätbara fysi*
kaliska storheter för ett ämne (enhetligt,
blandningar behandlas ej här) låta sig med
god noggrannhet beräknas ur molekyl*
byggnaden. Dessa storheter kunna därför
ofta användas som hjälpmedel vid upp*
klarandet av byggnaden hos mer inveck*
lade organiska molekyler. Jfr Optik.
M i/
Parakor kallas storheten P–, där
Q—O
M är molvikten, Q ämnets täthet i vätske*
form, <5 den mättade ångens täthet samt a
ytspänningen, allt mätt vid samma tem*
peratur. P kan även beräknas additivt ur
P*värden för de ingående atomerna, var*
vid även ingående dubbelbindningar, ring*
bildningar m. m. ha sitt särskilda P*värde.
Dylika värden återfinnas i diverse tabell*
verk och läroböcker.
Mol(ekylar)refraktion kallas storheten [i?] =
= — • n brytningsindex för
vätskan, övriga beteckningar som ovan.
n bestämmes vanligen för natriumljus
(D*linjen), och detta antydes [R]D. Den*
na storhet, vars dimension är cm3, låter
sig beräknas additivt liksom parakoren,
och är tämligen oberoende av tryck och
temperatur. De bidrag, som de ingående
atomerna ge (atomrefraktionerna), åter*
finnas för de vanligaste atomerna i nedan*
stående tabell jämte de extra värden, som
en dubbel och en tredubbel bindning ge,
alla gällande för D*linjen. Då dubbelbind*
ningar stå i s. k. konjugerad ställning
till varandra (—C = C—C = C—), upp*
komma dessutom särskilda effekter.
Atomvefraktioner för D4injen enligt
Eisenlohr
cm3
C ............................................................2,418
H ............................................................1,100
karbonylsyre ....................................2,211
etersyre ................................................1,643
hydroxylsyre ........................................1,525
ALLMÄNNA DELEN
507
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
