Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIKALISK-KEMISKA LAGAR OCH DEFINITIONER
däremot den omvända reaktionen möjlig.
För ett rent ämnes fasövergång bli mot*
svarande villkor ^<0, =0 eller >0.
Clapeyrons ekvation anger hur fasjäm*
vikter förskjutas, då tillståndsvariabler
ändras (egentligen först härledd endast
för jämvikten vätska*ånga):
dp AI
dT T AV
där AI är ökningen i entalpi och AV ök*
ningen i volym då en viss mängd ämne
övergår från den ena fasen till den andra.
Ex.: Vi skola undersöka, hur vattnets
smältpunkt ändras med trycket. Betrakta
förhållandena då 1 g is smälter! Al = smält*
värmet = 79,4 cal = 79,4 • 4,185 • 107 erg. AV =
= 1,000—1,092 = —0,092 cm3.
dT _ 273(—0,092)
dp — 79,4 • 4,185 • 107_
= —7,56 • 10"9 grad • cm2/dyn = — 7,66 • 10"3
grad/Atm. Smältpunkten sjunker alltså
0,oo766, då trycket ökas med 1 Atm.
Betraktas fasjämvikten vätska*ånga eller
fast ämne*ånga och antages allmänna till*
med kalorimeter. De ha sambandet AI =
= AU + RT An, där An betecknar ökningen
i antalet gasformiga mol vid reaktionen.
Äro emellertid storheterna AG resp. AF
tillgängliga för mätning (såsom vid reak*
tioner i elektriska element eller vid mät*
ning av jämviktskonstant vid olika tem*
peraturer), kan reaktionsvärmet erhållas
ur dessa och deras temperaturkoefficient
enligt Gibbs=Helmholtz’ ekvation:
resp. AV=M-T
Reaktionsvärmet kan även beräknas på
följande sätt, vilket stundom kan vara det
enda sättet att erhålla detsamma. Hess’
lag utsäger, att reaktionsvärmet endast
beror av begynnelse* och sluttillstånd och
är oberoende av vilka omvägar, som ligga
däremellan. Vi vilja t. ex. veta det icke
direkt mätbara Al för reaktionen:
2 Cgrafit+2 H2gas = C2H4gas
Vi kunna däremot genom mätningar
finna:
C2H4gas+3 Ozgas=2 C02gas+2 H2Ovätska j\= -336 600 cal
2 Cgrafit+2 02gas=2 C02gas = -187 920 cal
2 H2gas+02gas = 2 H2Ovätska -41= 136 740 cal
ståndslagen gälla för ångan (1 mol), samt
försummas vätskans resp. fasta kroppens
volym mot ångans, erhålles Clausius=
Clapeyrons ekvation:
dp pAI _ pLe
dT ~ RT2 ~ RT2
[Lg — ångbildningsvärmet (sublimations*
värmet) per mol]. Jfr s. 509.
Reaktionsvärmet vid konstant tryck Al
eller vid konstant volym A U mätes enklast
Adderas de två senaste reaktionsformlerna
och drages därifrån den första, erhålles
den sökta reaktionen, och förfares på
samma sätt med reaktionsvärmena, fås det
sökta AI = —187 920—136 740+336 600 =
= +11 940 cal. Är som här Al>0, kallas
reaktionen endotermisk, i motsatt fall kal*
las den exotermisk. De tre ovanstående
^/*värdena kallas även förbränningsvär=
mena (vid konstant tryck) för etylen, gra*
fit och väte, dvs. reaktionvärmet för resp.
ämnes förbränning. Sker förbränningen
510
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
