Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arsenik - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metalloider
«
föras med fosforsyra. Den slagg som er*
hålles i bessemerprocessen s. k. Thomas*
fosfat innehåller visserligen icke fosforn i
vattenlöslig form utan som ett dubbelsalt
av kalciumfosfat och ortosilikat, men kan
trots detta tillgodogöras av växterna. Tho*
masfosfat bedömes efter sin halt av citrat*
löslig fosforsyra.
Arsenik: As
Atomvikt: As = 74,91. Stålgrå metallglän*
sande kristaller med specifik vikt 5,7 eller
ljusgula kubiska kristaller (instabil modifi*
kation). Arsenik sublimerar vid 615° utan
att smälta. Vid 36 ata tryck smälter arse*
nik vid 814°. Upphettas arsenik i luft till
400° antändes det och utvecklar en karak*
teristisk lökartad lukt och omvandlas där*
vid i arseniktrioxid, As203. Arsenik rea*
gerar även med klor under eldfenomen,
varvid bildas AsC13. Arseniken är i sina
föreningar tre* eller femvärdig.
Arsenik förekommer i naturen dels i ge*
digen form (scherbenkobolt) dels som ar*
senider, t. ex. arsenikkis (FeAsS), realgar
(AsS) och fahlerzer t. ex. Cu2S • As2S3.
Framställning: Reduktion av arseniktri*
oxid med kol:
As203 + 3C = 2As + 3CO
Användning: Arsenik i gedigen form be*
gagnas huvudsakligen i legeringar, t. ex.
tillsammans med bly i hagel.
Arsenikväte: AsH3
Smpt: —113,5°, kpt: —55°. Färglös,
ytterst giftig gas med oaptitlig löklukt.
Sönderdelas vid upphettning till 230°.
Arsenikväte bildas i nästan ren form, om
arsenider upphettas med syror. Föreningen
bildas jämte vätgas, då zink upplöses i
svavelsyra i närvaro av arsenikföreningar,
Härpå grundar sig det mycket känsliga
s. k. Marshska arsenikprovet. Därvid upp*
hettas provet med zink och svavelsyra och
det bildade vätet jämte arsenikvätet ledes
genom ett upphettat glasrör, varvid arse*
nikvätet sönderdelas och arseniken avsät*
ter sig som en spegel på rörets insida. En
liknande spegel bildas av antimonväte.
Antimonspegeln är emellertid icke löslig i
natriumhypoklorit. Detta prov användes
ofta inom rättsmedicinen.
I Sverige finnes en officiell föreskrift
för kvantitativa arsenikanalyser. (Se S.F.S.
1924:29.)
Arsenikoxider och arseniksyror
Två arsenikoxider, As203, arseniktrioxid,
specifik vikt 3,86—4,is, och As2Oä, arse=
nikpentaoxid, specifik vikt 4,i, äro kända.
De,n trevärdiga oxiden, som även den går
under namnet arsenik (vit arsenik), före*
finnes i naturen som mineralen arsenolit
och claudetit. Båda oxiderna äro något
lösliga i vatten och bilda därvid sura lös*
ningar innehållande resp. H3As03, arse*
niksyrlighet och H3As04, arseniksyra.
Arseniksyrlighetens salter kallas arsenit,
arseniksyrans salter arsenat. Schweinfurter*
grönt är ett dubbelsalt av koppararsenit
och kopparacetat.
Arseniktrioxid är liksom övriga arsenik*
föreningar ett ytterst kraftigt gift, som
redan i doser på ca 0,i g kan verka dö*
dande. Kroppen vänjes emellertid snart
vid giftet, så att mängder upp till 10 g
kunna fördragas. Arseniktrioxid är lukt*
lös och har svagt söt metallsmak. As203
erhålles vid röstning av arsenid*mineral.
Den förekommer i handeln dels som vitt
pulver, dels som en vit glasig massa.
Användning: Arseniktrioxid har teknisk
betydelse t. ex. inom glasindustrin (klar*
medel) och textilindustrin (betmedel).
Den användes även som konserveringsme*
del (t. ex. uppstoppade djur) och inom
medicinen (stärkande medel).
Arseniksulfider
As2S2 (realgar), As2S5 och As2S3 (auri»
pigment) äro gula till röda föreningar,
ALLMÄNNA DELEN
535
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
