Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koppar, silver och guld - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metaller
modifikation är stabil under 18° och bils
das långsamt om tennföremål förvaras i
kall omgivning (s. k. tennpest). Den modi*
fikation av tenn, som är stabil över 161
är till skillnad från den normala modifika*
tionen spröd och pulveriserbar. Tenn be*
gagnas som lödmetall och i legeringar t. ex.
bronser, vitmetall, britanniametall. Stora
mängder tenn åtgå för förtenning av plåt
(vitplåt). Tidigare begagnades tenn för
framställning av stanniol. Numera göres
stanniol av aluminium. Tenn begagnas vi*
dare i organiska kemin som reduktions*
medel. Liknande användning har stanno*
kloriden, SnCL,, som lätt oxideras till
SnCl4.
Koppar, silver och guld
Ämne Atomvikt Smältpunkt Spec. vikt
Koppar .... 63,57 1 083° 8,92
Silver...... 107,sso 960,5° 10,5
Guld ...... 197,2 1 063° 19,3
Med stigande atomvikt tilltar ädelheten
hos metallerna i serien koppar, silver, guld.
Sålunda reduceras koppar ur kopparoxi*
dul, Cu20, först vid hög temperatur me*
dan AgO, liksom guldets oxider, redu*
ceras redan vid tämligen låg temperatur.
Koppar bildar i sina föreningar 1* och 2*
värda positiva joner, silver är alltid l*värt,
medan guld är 1* eller 3*värt, företrädes*
vis det senare. Likheten mellan grund*
ämnena kommer särskilt till synes i deras
l*värda tillstånd.
Koppar förekommer i naturen gedigen
(Lake Superiordistriktet, Nordamerika)
och som sulfider i kopparkis, FeCuS2, och
kopparglans, Cu2S, men även som karbo*
nat. Metallen framställes genom röstning
av sulfiderna, varvid uppstår en blandning
av kopparoxid och kopparsulfid. Denna
blandning smältes, ev. under luftinsprut*
ning, varvid kopparn frigöres. Kopparn
renas sedan genom elektrolys.
Kopparn bildar som l*värd färglösa
cuprojoner, som 2*värd blåa cuprijoner.
Stabilast är kopparn som tvåvärd jon.
Cuprosalterna äro vanligen svårlösliga i
vatten och sakna viktigare teknisk bety*
delse. Kopparoxidulen, Cu20, är röd och
utreduceras ur alkaliska kopparlösningar av
t. ex. reducerande sockerarter. Av cuprisal*
terna har kopparsulfat CuS04-5H20,
störst betydelse. Vattenfritt kopparsulfat
är starkt hygroskopiskt. Kopparsulfat
är tämligen ogiftigt för människor, men
ett starkt gift för bakterier och alger
och kan användas för vattensterilisering.
Det begagnas även i besprutningsmedel
mot växtparasiter (Bordeaux*vätska).
Koppärsulfat användes i stora mängder
för förkoppring. Kopparsalter lösa sig i
ammoniak under bildning av mörkblåa
komplexsalter. Dessa ha förmåga att lösa
cellulosa, vilket förhållande ligger till
grund för framställning av vissa konst*
silketyper.
Silver förekommer i naturen i gedigen
form eller som sulfider eller klorid. Den
största mängden silver erhålles emellertid
från avfall vid koppar* och blyfabrikatio*
nen. Silver begagnas sällan i ren form
utan legeras med koppar för att öka hård*
heten. Silver är i sina föreningar l*värd
och föreningarna äro vanligen färglösa
med undantag för bromiden och jodiden
(gula) och sulfiden (svart). Det viktigaste
lösliga silversaltet är silvernitrat, AgNOs
(lapis), vilket erhålles genom silvers upp*
lösning i salpetersyra. Silverhalogeniderna,
vilka äro mycket svårlösliga i vatten men
lösliga i ammoniak, äro ljuskänsliga och
begagnas i fotografiskt material. Fotogra*
fiska plåtar äro överdragna med en gela*
tinhinna, i vilken befinner sig en fin
suspension av silverhalogenider. Vid be*
lysning utreduceras fritt silver men i så
små mängder, att detta icke är synligt med
blotta ögat om belysningen endast varat
kort tid. Den latenta bild, som erhålles,
ALLMANNA DELEN
35
545
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
