Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krom, molybden, wolfram och uran - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metaller
alkalismältor. Nickel ingår i rostfritt stål
och bl. a. i monelmetall, som består av ca
60 % Ni. Den användes dessutom i gals
vanotekniken (förnickling) och som
katalysator t. ex. vid margarinframställning.
Nickel bildar två oxider, NiO och NiO»,
av vilka endast den första bildar salter.
Salterna med de starka mineralsyrorna
äro vattenlösliga.
Kobolt förekommer i naturen vanligen
i förening med arsenik i t. ex. kobolt*
glans, CoAsS. Metallen erhålles genom
röstning med malmen till Co304, varefter
denna reduceras med kol.
Kobolt har stark tendens att bilda
komplexjoner. Upphettas sålunda röda
lösningar av koboltklorur, CoCl2, över*
går färgen i blått, vilket beror på bild*
ning av komplexjoner. Även 3*värd ko*
bolt bildar komplexföreningar t. ex. med
ammoniak och cyanväte. En karakteristisk
komplexjon förekommer i kaliumkobolt=
nitrit K3Co(NO)8, som erhålles om ett
koboltsalt försättes med kaliumnitrit och
ättiksyra. Föreningen är svårlöslig och
begagnas vid analytisk bestämning av
kalium. Koboltsalter användas vid fram*
ställning av blåa glasyrer och glas.
Mangan erhålles huvudsakligen ur brun*
sten, MnO, men även ur oxiderna Mn2Os
och Mn304 samt Mn(OH), och MnC03.
Metallen erhålles genom reduktion av
oxiderna med kol.
Mangan är i sina föreningar vanligen
2*, 4* eller 7*värdig. De 2*värda mangan*
salterna erhållas, när mangan eller mangan*
oxider upplösas i syror. De högre oxiderna
avspalta därvid syrgas. Manganoklorid,
MnCU • 4H20, sulfat, MnS04 • 5H20 och
nitrat Mn(N03)2 • 6H20 äro lätt lösliga i
vatten. Den viktigaste föreningen, i vilken
mangan är 4*värd, är brunsten, Mn02.
Brunsten begagnas i torrelement för att
oxidera den eljest bildade vätgasen. Dess
oxiderande egenskaper tillgodogöras även
i s. k. siccativ. Även inom glasindustrin
begagnas brunsten.
Som 6*värd förekommer mangan i de
gröna manganaten, vilka lätt överföras till
permanganat.K’a//umpermanganaf,KMn04,
användes som oxidations* och desinfek*
tionsmedel. Dess förmåga att i sura lös*
ningar reduceras till manganosalter har
betydelse i analysen.
Krom, molybden, wolfram och uran
Ämne Atomvikt Smältpunkt Spec. vikt
Krom .... 52,oi 1615° 7,o
Molybden 95,95 2 620° 10,2
Wolfram.. 183,92 3 370° 19,3
Uran .... 238,o- <1 850° 18,t
Dessa metaller bilda en naturlig grupp
i periodiska systemet. De förekomma alla
i flera olika valensstadier, i de lägre van*
ligen som katjoner, i de högre som an*
joner. Föreningarna äro oftast färgade,
varvid de olika valensstadierna utmärkas
av var sin färg.
Anjoner innehållande dessa metaller
förena sig med varandra eller med främ*
mande syrarester till komplexa syror s. k.
iso* eller heteropolysyror. Till de senare
hör fosfor* och arsenikmolybdensyran,
vars gulfärgade ammoniumsalt tjäna som
reagens på molybden, fosfor och arsenik.
Krom förekommer i naturen som krom*
järnsten, FeO • Cr203. Metalliskt krom är
beständigt i såväl torr som fuktig luft, men
angripes av saltsyra och svavelsyra. Ge*
nom behandling med salpetersyra passi*
veras metallen och blir resistent. Krom
begagnas till rostfritt stål och förkromning.
I sina föreningar är krom 2*, 3* eller
6*värd. De 2*värda föreningarna äro myc*
ket instabila. Den 3*värda kromjonen kal*
las kromijon och förekommer bl. a. i
kromalun, KCr(S04)2 • 12H20, en före*
ning som begagnas vid kromgarvning.
Kromgrönt är en vattenhaltig kromoxid,
ALLMÄNNA DELEN
547
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
