Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OORGANISK-KEMISKA FÖRENINGAR
Av en förening med sammansättningen
CoH0O finnes även 2 isomerer:
Fig. 5
ett speciellt slag av isomeri. Så kan t. ex.
en förening med sammansättningen XYC =
= CXY, där X och Y kunna vara god*
tyckliga envärda atomer eller ögrupper
(X=j=Y), uppträda i två olika former (cis=
transisomeri):
x /X Xx /Y
C c c c
Y XY X/ NX
En dubbelbindning kan betraktas som
ett gränsfall av ringbildning, nämligen
där endast två atomer utgöra ringen. Där
för är också deformationen i valensrikt
ningarna störst där. Med ökat antal atö
mer i ringen minskas spänningen, för att
vid 5* och 6*ringar bli mycket liten (fig. 3).
Större ringar bli spänningsfria, då atö*
merna på grund av den fria vridbarheten
kunna vika ut i den tredje dimensionen.
Det vanligaste slaget av isomeri, meta=
mer i, beror på atomernas olika ställning
till varandra i molekylen. Så finnes t. ex.
2 olika ämnen med sammansättningen
C4H 10, varvid det med oförgrenad kedja
kallas för den normala föreningen och
dét med förgrenad för en isoförening:
H H H H
I I I I
H—C—C—C—C—H
I I I I
H H H H
n=butan
H H H
i I I
H-C—C—C-H
I I I
H j H
H-C—H
I
H
isobutan
H H
| |
H-C—C—OH
I I
H H
H
H
H-C-O-C-H
I !
H H
I det övre fallet tillhöra isomererna samma
ämnesgrupp (kolväten), medan de i det
nedre fallet tillhöra olika ämnesgrupper
(alkohol resp. eter). Ju större och mer
komplicerad molekylen blir, desto fler
isomerer finnas. Så existerar det icke
mindre än 366 319 alifatiska kolväten med
formeln C20H4,. I allmänhet saknar dock
isomerien inom samma ämnesgrupp prak*
tisk betydelse utom vid föreningar av
enklare sammansättning.
Om ett ämne innehåller en asymmetrisk
kolatom, dvs. en sådan som är bunden vid
4 olika atomer eller atomgrupper, kan det
förekomma i två olika isomera former,
spegelbildisomeri (stereoisomeri) (fig. 4).
Dessa föreningar överensstämma i allmän*
het mycket väl i sina fysikaliska och ke*
miska egenskaper med undantag för att
de vrida svängningsplanet för polariserat
ljus åt olika håll. De båda isomererna äro
således varandras optiska antipoder och
betecknas med d* (dextro*höger) eller 1*
(laevo*vänster) efter vridningsriktningen.
En ekvimolekylär blandning av antipo*
derna är optiskt inaktiv och kallas för ett
racemat.
I
Fig. 4
550
INGFNJÖRSH ANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
