Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isocykliska föreningar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OORGANISK-KEMISKA FÖRENINGAR
erhålles celluloid. I övrigt användes nitro*
cellulosa, liksom även andra cellulosa*
estrar och *etrar såsom acetylcellulosa,
etylcellulosa m. fi. till läcker, termoplas*
tiska massor m. m.
Cellulosa är löslig i kopparoxidammo*
niak och i merceriserat tillstånd i kol*
svavla. På detta sätt framställes koppar=
silke resp. viskossilke och cellull, medan
acetatsilke består av acetylcellulosa.
Isocykliska föreningar
I de isocykliska föreningarna binda kol*
atomerna varandra till ringformiga molé*
kyler. Omättade föreningar av bensols
typ (se nedan!) kallas aromatiska för=
eriirigar, medan isocykliska föreningar av
alifatisk karaktär kallas alicykliska. Av
de senare benämnas de mättade kolvätena
även naftener, medan omättade kolväten,
som kunna härledas från cymol (se nedan)
kallas terpener. Syrehaltiga derivat av
dessa äro kamferarter.
Bensol, C„H6 är modersubstansen för
hela denna grupp och har följande struk*
turformel:
H
C
HC CH
II I vanligen förkortat till I
HC CH
\//
C
H
Trots att molekylen innehåller dubbel*
bindningar är den icke så reaktionsbenä*
gen som alifatiska omättade föreningar,
eftersom dubbelbindningarna äro parvis
konjugerade och det således icke finnes
något speciellt aktivt angreppsställe på
molekylen. Upphäves däremot en eller två
av dubbelbindningarna visa de återstå*
ende en starkt omättad karaktär.
Om två resp. tre av väteatomerna i en
bensolkärna ersättas med ett annat atom*
slag kunna följande isomerer erhållas:
orto»
(o»)
meta*
O)
para»förening
ip<)
vicinal asymmetrisk symmetrisk förening
(1,2,3) (1.J.4) (1,3,5)
Om en väteatom tänkes borttagen ur ett
aromatiskt kolväte erhålles en envärdig
grupp, som benämnes:
arylgrupp om H*atomen borttages ur ben*
solkärnan t. ex.
O- CH3_0
aralkylgrupp om H*atomen borttages ur
bensolkärnan t. ex.
Q>-CH2-(bensyl)
I. Kolväten (tab. 10).
a) Bensolkolväten förekomma i stora
mängder i stenkolstjära, vilken förutom
lysgas och koks erhålles vid torrdestille*
ring av stenkol. Vid destillationen av
tjäran upptages följande huvudfraktioner:
lättolja <170° bensol, toluol,
xylol
mellanolja 170—230° naftalin, fenoler,
pyridinbaser
tungolja 230—270° naftalin och högre
kolväten, fenoler
antracenolja 270—340° antracen, fenantren
och högre kol*
väten
Som återstod erhålles ett beck, som an*
vändes till takpapp m. m.
Bensol och dess homologer äro bränn*
bara vätskor, som äro olösliga i vatten
men biandbara med organiska lösnings*
medel.
562
INGFNJÖRSH ANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
