Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänt - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allmänt
Kap. i. Allmänt
Terminologi och definitioner
För att ändra temperaturen hos en kropp
med massan m kg (fast, flytande eller gas*
formig) från temperaturen ft till t2 åtgår
värmemängden
Q = m • fc • dt = m • c(t2—fj kcal
fi
I dessa ekvationer är c sanna spec. värmet,
gällande för en viss temperatur, och c
medelvärdet mellan tt och t2. Allt efter de
betingelser under vilka temperaturföränd*
ringen sker skiljer man på spec. värmet
vid konstant volym (cv) resp. vid konstant
tryck (cp). Spec. värmet är här uttryckt i
kcal/kg.grad, vilket är den tekniska mått*
enheten. Molvärme och atomvärme är spec.
värmet räknat per kmol resp. per kg
atom. Uppvärmes ett ämne vid konstant
volym åtgår hela värmemängden för att
höja dess inre energi. Uppvärmes det vid
konstant tryck är den tillförda värme*
mängden lika med ändringen av kroppens
värmeinnehåll (vid konstant tryck) eller
entalpi. Beträffande övriga storheter se
»Termodynamiska samband».
Den värmemängd som erfordras för att
1 kg av ett ämne skall förångas eller av?
dunsta resp. den som frigöres vid kon*
densation kallas ångbildnings=, avdunsU
nings= eller kondensationsvärme. Bestäm*
ningsordet molär användes för att beteckna
att värmemängden räknas per kmol. Vid
jämvikt mellan ånga och vätska är ång*
trycket lika med mättningstrycket, vilket
också är ångans maximaltryck vid tempera*
turen ifråga. Ren ånga anges vara över=
hettad om dess tryck är lägre än mätt*
ningstrycket. Ett ämnes kritiska tempera=
tur är en gränstemperatur över vilken det
icke kan existera i kondenserad form.
Kritiska trycket är det häremot svarande
mättningstrycket och kritiska volymen är
den volym en mol då intager. Lineära ter=
miska utvidgningstalet är relativa längd*
ändringen (fasta kroppar) och volymuU
vidgningstalet är relativa volymändringen
per grad temperaturändring.
Termodynamiska samband
Enligt första huvudsatsen är värme en
energiform, för vilken gäller att en värme*
mängd (Q) som tillföres en kropp, till*
sammans med det yttre arbetet (W), dvs.
det arbete som tillförts kroppen från om*
givningen, är lika med summan av ök*
ningen i dess inre energi (AE), kinetiska
energi (AEk) och potentiella energi (AEp)
AE+AEk+AEp=Q + W
Värmemängder och yttre arbete räknas
som positiva, då de tillförts och negativa,
då de tagits från kroppen. Inom den fysi*
kaliska kemin kan man i regel bortse från
AEk och AE . Vid snabba förlopp, såsom
vid detonation av sprängämnen eller vid
gasutströmning genom munstycken resp.
från raketer, är AEk av betydelse.
En viktig del av det yttre arbetet beror
på kroppens volymändring. Med beteck*
ningen dW" = —p • dV samt dW’ för det
återstående från omgivningen tillförda ar*
betet är dW = dW’-p-dV. Om dEk och
dEp äro försumbara samt dW’ = 0 gäller
dE-dQ—p • dV
Enligt andra huvudsatsen är det omöj*
ligt omvandla värmeenergi till mekaniskt
arbete i ett system med enhetlig tempera*
tur. Processen fordrar att en entropimängd
överföres från en högre till en lägre tem*
peratur. Mot en värmemängd dQ som be*
finner sig i en kropp med temperaturen
T svarar en entropimängd dS, för vilken
gäller
T • dS = dQ
ALLMÄNNA DELEN
591
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
