Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRME OCH FUKTIGHET
tallerna, vilka ligga högre på grund av
den magnetiska energin. Vid låga tempe*
raturer avtar spec. värmet hastigt. I regel
mätes Cp och man beräknar Cy ur sam*
bandet
3 2
r = r ——
dv_
dp
x betecknar ämnets kompressibilitet och
ßv dess volymsutvidgningskoefficient.
Fig. 2/1 visar Cp som funktion av T för
några vanliga grundämnen. Läget av det
temperaturområde inom vilket Cp hastigt
faller, beror på ämnets karakteristiska
temperatur Q — ßk-v där ßk = 4,s • 10"11
grad.sek. är en universell konstant och v
är atomernas svängningsfrekvens. Med
kännedom om smältpunkten (Tsm° abs.),
atomvikten (M kg/fcatom) samt atomvoly*
men (V m3/fcatom) kan man beräkna <9
ur sambandet
’ T
0 = 13,7 V —
V MVls
Avsättes Cv för olika grundämnen som
funktion av T/O fås en gemensam kurva
som tillnärmelsevis överensstämmer med
den s. k. Debyefunktioneri
C=3R
12
Git
h
1
dx-
30/T
(~)T
1
I närheten av absoluta nollpunkten kan
funktionen skrivas
^ R
Kemiska föreningar i fast form ha enligt
Neumarin=Kopps regel ett molvärme som
tillnärmelsevis är lika med summan av
komponenternas atomvärme.
För den termiska utvidgningen gäller
l-h = l0’ß(t-t0)
J_dl_
h dt
Fig. 2/2. Lineära termiska utvidgnings=
koefficienten för fasta ämnen som funk=
tion av absoluta temperaturen.
v—v0 = v0-ßv(t—t0)
1 dv
dt
Mellan de båda utvidgningstalen råder
sambandet
ßv = 3ß
Det termiska utvidgningstalet varierar
med temperaturen på liknande sätt som
spec. värmet. Vid låga temperaturer gäller
tillnärmelsevis ß = a-Cv, där a är en kon*
stant. Fig. 2/2 visar ß som funktion av T
för några vanliga ämnen.
Vätskor
Sammanställning av fysikaliska data se
Fysikaliskt=tekniska tabeller, tab. 2.
Vätskornas fysikaliska egenskaper äro
mindre lagbundna än de fasta kropparnas
och gasernas. Då en fast kropp smälter
ökar i regel volymen. I så fall stiger smält*
punkten med trycket. Vid vatten är förhål*
landet omvänt. Värmeledningstalet är lägre
i smält än i fast tillstånd. Enligt Troutons
regel är vid ett visst tryck det molära
ångbildningsvärmet (M • r) dividerat med
594
INGENJÖRS HANDBOK EN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
