Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRME OCH FUKTIGHET
Under passagen uppvärmes vätskan med
strömvärme. Om vätskan är oledande le*
des elströmmen genom en platinatråd som
ligger inuti glasröret i vätskeströmmen, i
annat fall ledes den genom själva vätskan.
Om vätskans strömhastighet är m kg/h,
temperaturstegringen t2—fi samt den till*
förda elektriska effekten I ■ E watt fås
spec. värmet i kcal/kg grad ur sambandet
0,86 7-£
C~m(t2-t1)
Vid gaser anbringas ett genomström*
ningskärl, fyllt med metallspån, i en vat*
tenfylld kalorimeter. Gasen ledes under
viss tid genom kalorimetern med konstant
tryck och temperatur. Genomströmnings*
kärlet dimensioneras så att gasen vid ut*
trädet har samma temperatur som vattnet.
Om den genomströmmande gasens massa
är m och inströmningstemperatur tk, kalo*
rimeterns bgynnelse*, slut* och medeltem*
peratur är tu U resp. fm = 3/ä-F#2) samt
kalorimeterns totala vattenvärde är w gäller
= u> U-U
p m th—tm
k m
Iskalorimetern. I denna kalorimeter får
den tillförda värmemängden smälta is,
som omger kalorimetern, och massan av
den smälta isen erhålles genom bestäm*
ning av den därmed förbundna volym*
ändringen. Fig. 4/3 s. 630 visar Bunsens
iskalorimeter. Hela kalorimetern är om*
given av smältande is. Provet införes i
röret a som är omgivet av is. Volymen
mellan b och s är fylld av kvicksilver.
Volymändringen då en kropp med tem*
peraturen t °C och massan m kg införes
i röret a bestämmes ur kvicksilvermenis*
kens förskjutning vid s. Om volymänd*
ringen är v cm3 fås kroppens spec. värme
i kcal/kg grad ur sambandet
v
C = 0,879 –
m • t
Iskalorimetern användes i stor utsträck*
ning för bestämning av smältvärme, ång*
bildningsvärme och termokemiska mät*
ningar.
Bestämning av smält- och
omvandlingspunkter
Temperatur-tidskurva. Ämnet anbringas i
en degel med lock och dess temperatur
bestämmes med ett fintrådigt termoele*
ment i skyddsrör. Man kan antingen vär*
ma upp det fasta ämnet eller låta smältan
svalna med lämpligt avpassad hastighet.
Under tiden för smältning resp. stelning
håller sig temperaturen konstant. Omvänd*
lingstemperaturer ge sig till känna ge*
nom en ändring av temperatur*tidkurvans
derivata.
Avsmältningsmetoden. En tråd av ämnet
med ca 5 mm längd fästes mellan två till*
ledningstrådar för en svag elektrisk ström
och anbringas i en elektrisk ugn. Trådens
temperatur bestämmes med ett termoele*
ment anbragt vid sidan om tråden. Ugnens
temperatur ökas långsamt och man avläser
temperaturen. Då smältpunkten nås smäl*
ter tråden, vilket indikeras av strömbrott.
Man kan också anbringa provtråden mel*
lan termoelementets båda trådar. Om den
korta provtråden har samma temperatur i
båda ändarna, inverkar den icke på ter*
moelementets emk och man följer denna
och därmed temperaturen tills termoström*
men bryts. Beträffande bestämning av
kokpunkt hänvisas till Kohlrausch.
Luftfuktighet
Psykrometer. Instrumentet består av två
noggrant kalibrerade termometrar av vilka
den ena har sin vätskebehållare omgiven
av en vattendränkt tygstrumpa bestående
av tunt bomullstyg med tät vävnad. Om
temperaturen hos den torra termometern
632
INGENJÖRS HANDBOK EN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
