- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
660

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasframställning - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BRÄNSLEN OCH FÖRBRÄNNING

Vid temperaturer över ca 1 500° sker
en märkbar dissociation av COa och över
ca 1 700° även av H20. För det fall att
allt syre i rökgasen uppkommer på grund
av denna dissociation kan den dissocie*
råde delen ct hämtas ur diagrammen fig.
8 och 9. Såsom ledning för beräkningen
kan anföras, att om teoretiska förbrän*
ningstemperaturen utan dissociation är
2 000—2 500° C brukar sänkningen på
grund av dissociationen röra sig omkring
storleksordningen 200°.

Antändningstemperatur eller
tändpunkt

Antändningstemp. är den lägsta temp.,
vid vilken en i en punkt påbörjad antänd*
ning fortsätter av sig själv. Vid dess be*
stämning i laboratoriet inverkar appara*
turen, varför siffrorna ha sitt egentliga
värde i jämförelse mellan olika bränslen.

Gasframställning

De flesta tekniska gaser äro blandningar
av: 1) torrdestillationsgaser (»stadsgas»),
kommande från bränslets flyktiga bestånds*
delar; 2) generatorgas, erhållen ur reak*
tionen C+ 1 (O,+ 3,76 N2) = CO + l,88 N2;

3) vattengas, som erhålles ur C + H20 =

= CO + H2 (eller C + 2H20 = C02 + 2H20);
4) förbränningsgaser ur C + 0, + 3,76 N2 =
= CO,+ 3,76 N2.

Stadsgas

I normala fall tillverkas stadsgas av
stenkol. För att få lämpliga egenskaper
hos koksen och dess aska blandas ofta
olika kolsorter med varandra. Koksutbytet
rör sig omkring 700 kg pr ton stenkol och
av andra produkter ungefär enligt tab. 24.

För att höja utbytet tillsättes ofta vat*
tenånga mot slutet av koksningen, så att
destillationsgasen blir blandad med vat*
tengas. Gasmängden ökas, likaså behovet
av undereldning, under det att gasens
värmevärde sjunker.

Generatorgas

I allmänhet framställes generatorgas av
stenkol, i Sverige även av ved. Den blir
en blandning av alla de fyra olika gas*
arterna. Genom att dela generatorn i en
avgasningsdel och en förgasningsdel kan
man ur den förra erhålla en på avgas*
ningsprodukter rik gasblandning, »sval*
gas», vilken ej utsatts för hög temperatur
och därför innehåller tjärprodukter, som
äro skonsammare behandlade. Samma
ändamål ernås genom en riklig tillsats av
vattenånga (Mondgas). Vid stenkol till*
sättes lämpligen 0,2 à 0,4 kg vattenånga pr
kg stenkol för att kyla rosterna och askan.

Tab. 23. Ungefärlig antändningstemperatur i luft.

Gaser Flytande bränslen Fasta bränslen
Väte .......... 580 Koloxid 650 Metan ........ 650—750 Etan.......... 520—630 Etylen ........ 540 Acetylen ...... 340—400 Stadsgas ...... 560 Fotogen .......... 300 Dieselolja .......... 340 Bergolja .......... 420 Etylalkohol ........ 560 Cellulosa 360 Torv.......... 280 Stenkol 390 Antracit ...... 440 Träkol ........ 250—450 Lätt koks ____ 450—600 Tung koks .... 550—640

660

1NGEN]ÖRSHANDBOKEN I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free