Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allmänt
Fig. 1/7. Sammansättning av mot varandra
vinkelräta svängningar med olika fre=
kvense r.
Elimineras t erhålles bankurvan, som
i detta fall icke låter uttrycka sig i en
enkel funktion. I fig. 1/7 åskådliggöras
några fall.
Litteratur: H. Geiger—K. Scheel, Hand*
buch der Physik, Bd. 8, 1927; W.
Wien-F. Harms, Handbuch der Experimental*
Physik, Bd. 17, del 1, 2, 3, 1934; Winkel*
mann, Handbuch der Physik; Lehr, E.,
Schwingungstechnik, Bd. I und II; Grim*
sehl, E., Lehrbuch der Physik, Bd. I, 1942;
F. Auerbach u. Hort, Handbuch der phy*
sikalischen und technischen Mechanik, Bd.
3 und 4, 1927—31; Chwolson, O. D., Lehr*
buch der Physik, Bd. 1:1, 1926 und Bd.
11:1, 1919; Müller—Pouillet, Lehrbuch der
Physik, Bd. I, 1929 (E. Waetzmann);
Barkhausen, H., Einführung in die
Schwingungslehre nebst Anwendungen
auf mechanischen und elektrischen
Schwingungen, 1932; Hort, W., Techni*
sche Schwingungslehre, 1922; Möller, H.
G., Behandlung von Schwingungsaufga*
ben mit komplexen Amplituden und mit
Vektoren, 1928, Ekman, V. W., Mekanik,
1919; De tekniska vetenskaperna, Maskin*
teknik, Bd. 1:1, Högre teknisk dynamik
(Hj. Tallqvist); H. Faxén, Mekanik, Dy*
namik I och II (Föreläsningar vid Tek*
niska Högskolan i Stockholm).
Svängningstyper
Fria svängningar eller egensvängningar
bero enbart av svängningssystemets egen
konstruktion och äro oberoende av yttre
omständigheter. En fritt upphängd pendel,
som svänger under inverkan av enbart
tyngdkraften, utför fria svängningar. En
elektromagnetisk svängningskrets bestå*
ende av en självinduktion och en konden*
sator, som givits en viss uppladdning, utför
fria svängningar. Frekvensen hos fria
svängningar kallas egenfrekvens.
Tvungna svängningar uppträda, när ett
svängningssystem genom en yttre kraft
påtvingas en svängning med en given
frekvens. Resonans uppträder, när den på*
tvingade svängningens frekvens och syste*
mets egenfrekvens äro lika. I flera fall
uppträda samtidigt fria och tvungna sväng*
ningar, vilket speciellt uppträder, när ett
system påtvingas en svängning, och när
en tvungen svängning upphör.
Kopplingssvängningar uppträda, när två
svängningssystem på något sätt äro för*
bundna med varandra, så att de kunna på*
verka varandra. Kopplingssvängningar ha
flera egenfrekvenser, kopplingsfrekvenser,
som äro skilda från de enskilda sväng*
ningssystemens egenfrekvenser.
Ett slutet svängningssystem är ett sådant
svängningssystem, som icke angiver någon
energi utåt. Ett öppet svängningssystem är
ett sådant svängningssystem, som utåt av*
giver energi till det omgivande mediet,
som försättes i svängningar. Ett öppet
svängningssystem kallas också ett stråU
ningssystem. Från ett öppet svängnings*
system utbreder sig en fortskridande våg*
rörelse med en bestämd hastighet, som
kallas utbredningshastighet, c. Våglängd,
A, är den sträcka som vågen utbreder sig
under svängningstiden.
X~cT; Å = c — f ’ /
ALLMÄNNA DELEN
667
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
