Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumsakustik - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rumsakustik
Fig. 6/15. Impedansmätare.
den anslutna impedansen finnes ett för*
bindelserör till vilket en mikrofon är an?
sluten. Spänningarna på högtalarna varie*
ras och det variabla rörets längd varieras
så att mikrofonen anger minimum. Den
obekanta impedansen anslutes och samma
inställning utföres. Betecknas ljudtrycket
i huvudröret i de båda fallen med p0 och
Po1 erhålles:
JZli? =A(cosØ + isin»)
ZZ.A-j-KA p0
där Z^^den obekanta impedansen, RA=
Q c
= —r— akustiska motståndet, A = rörens
A
genomskärningsarea. Förhållandet mellan
trycken pjp0’ erhålles ur spänningarna på
högtalarna
Po
Po Utut’
Fasvinkeln # i radianer:
2tt d
t)=-~y- där d = skillnaden i det variabla
rörets längd.
Litteratur: Brüel, P. V., Akustik, Göteborg
1945.
Kap. 7. Rumsakustik
Allmänt
Ett rum har god akustik, om förbindel*
sen mellan ljudkällan och lyssnaren är
god. När ljudet når lyssnaren skall de
olika frekvenserna inbördes ha samma
intensitetsförhållanden som hos ljudkällan
samt böra inga störande ekon eller efter*
klangsljud störa. Akustikens godhet i ett
rum är huvudsakligen bestämd av rum*
mets volym, dess geometriska form och
efterklangstiden. Den senare är frekvens*
beroende. Med efterklangstid menas den
tid, som ljudintensiteten behöver för att
minskas till en miljondel av sitt ursprung*
liga värde. Enligt W. C. Sabines rums*
akustiska arbeten har man som uttryck
för energitäthetens tidsberoende
E=E0e
cA
4V
där A — rummets totala absorption i m2
öppet fönster. I ett tomt rum, vari be*
gränsningsytorna är Sx, S2,..., Sn med
respektive absorptionskoefficienter au a2,
...,an ’àx A = 2Sja;. Enligt definitionen på
efterklangstiden erhålles E = E0’ 1CT6
r=
V
0,162 (Sabines formel)
När ljudet går från ljudkällan till lyss*
naren är det blott en ringa del, som når
lyssnaren direkt. Till största delen nås
lyssnaren av ljudvågor som ett flertal
gånger reflekterats mot rummets väggar.
Vore väggarna fullkomligt reflekterande
skulle teoretiskt efterklangstiden bli oänd*
ligt stor, vilket skulle göra det omöjligt
att höra någonting i rummet.
När en ljudvåg träffar en vägg, så kan
man tänka sig ljudenergin uppdelad i fyra
delar:
1. En del reflekteras.
2. FZn del går genom väggen och utstrålas
på den andra sidan.
3. En del försätter delar av väggen eller
hela väggen i svängningar och ljud*
energi utstrålas från den andra sidan
av väggen.
4. En del bortledes genom väggen i väg*
gens plan. En del av dessa energidelar
omsättes i värme i väggen. Man skiljer
ALLMANNA DELEN
721
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
