Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljuskällor och fotometriska grundbegrepp
Tab. 2:4. Exempel på ljuskällors ljustäihet.
Fotogenlampa .................................... 0,6—1,8 Sb
Stearinljus ........................................ 0,6—0,7 Sb
Koltrådslampa .................................... 60—80 Sb
Wolframlampa, lufttom ...........................’. 150—180 Sb
Wolframlampa, gasfylld ............................ 500—800 Sb
Båglampa, rent kol ................................ 1 800—8 000 Sb
Natriumlampa .................................... 7-8 Sb
Lysrörslampa ...................................... Mindre än 0,3 Sb
Solen i horisonten ................................ 400 Sb
Solen i Zenit .................................... 100 000—150 000 Sb
Kvicksilverlampa, högtryckslampa urladdningsröret ................................ 170—180 Sb
Kvicksilverlampa, övertryckslampa urladdningsröret ................................ 550—650 Sb
lampan.......................................... 35—40 Sb
Kvicksilverlampa, övertryckslampa med lysämneskolv urladdningsröret ................................ 550—650 Sb
lampan.......................................... 6-7 Sb
Blandljuslampan .................................. 25—30 Sb
Bländning förorsakas av för stark retning
av nervcellerna i näthinnan. Har ett blän*
dande föremål betraktats kvarstår i ögat
efter belysningen en bild. Efterbildens
storlek beror av bländningens intensitet
och den tid under vilken ögat utsatts för
det bländande ljuset.
Bländningen är primär om den förorsa*
kas av ljus från en ljuskälla i synfältet
och sekundär, om ögat träffas av reflek*
terat ljus av bländande karaktär.
Exempel på bländning och icke bländning:
a) Ljustätheten 0,75 Sb anses icke vara
bländande om den lysande ytan är lika
med eller större än en stearinljuslåga.
b) Större lysande ytor, som befinna sig
nära ögat, en bordslampa med genom*
skinlig skärm är bländningsfri om ljustät*
heten är mindre än 0,2 Sb.
c) Belysningsarmaturer i bostadsrum böra
högst ha ljustätheten 0,6 Sb för att vara
bländningsfria.
d) Utomhusarmaturen kan tillåtas ha en
ljustäthet på 2 Sb och vara bländningsfri.
e) Ljuskällor, som befinna sig i synfältets
periferi, kunna ha ljustätheten 5 Sb utan
att bländning inträffar.
Skuggbildning. För att erhålla en riktig
uppfattning av ett föremåls form erfordras
en riktig fördelning av skuggor och dag*
rar. Vid dagsljus äro vi vana vid en snett
uppifrån kommande belysning, vilket
också bör eftersträvas vid artificiell belys*
ning. Det naturligaste och lämpligaste är
att ljuset infaller snett uppifrån från
vänster. Skuggigheten = den del av belys*
ningen som härrör från ett riktat ljusflöde
och bör vid arbetsbelysningen ligga mel*
lan 0,2 och 0,8.
Synskärpa. Måttet på synskärpa är det
inverterade värdet av det minsta vinkel*
avståndet mellan två liusintrvck. vilka
särskiljas av ögat.
753
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
