Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metoder och mätapparater för fotometriska storheter
Fig. 3/12. Lummer=Brodhuns spektralfoto=
meter.
Fig. 3/13. Glans spektrofot ometer.
spaltbredderna. I stället för spaltbredds»
variation användes med fördel rote*
rande sektorer framför spalterna.
3. Glans spektrofotometer (fig. 3/13). Kol*
limatorspalten är delad i två delar. I
Wollastoneprismat uppdelas strålarna i
vardera två vinkelrätt mot varandra
polariserade strålknippen. Strålarna pas*
sera sedan ett raksiktigt prisma P. De
båda mellersta strålknippena äro vin*
kelrätt mot varandra polariserade och
komma från vardera spalthalvorna. Me*
delst ett Nicolsprisma givas de båda
strålarna i okularets synfält för den
önskade färgen samma intensitet.
Intensiteten 2
–__ †gj (p
Intensiteten 1
(fig. 3/14)
4. König=Mart ens spektralfotometer, Brace*
Lemon spektralfotometer (se special*
litteratur).
Litteratur: Bur. Standards, Journ. Re*
search 1, 793, 1928; Journ. Optical. Soc.
Amer. 18, 96, 1929, 10, 561, 1925; Rev. Sci
Instruments 3, 30, 1932.
Objektiva metoder
1. Fotoelektrisk spektralfotometer. Strå»
larna, som skola jämföras, få efter
Fig. 3/14. Svängningstillstånd i en Glans
spektrofotometer.
varandra i en spektrometer inom öns*
kat våglängdsområde inverka på en
fotoelektrisk cell. Den fotoelektriska
cellen kan utbytas mot en bolometer
eller termokors.
2. Fotografisk spektralfotometri. Ljuskäl*
lan belyser spalten i en spektrometer
och ljuset registreras på en fotografisk
plåt. Metoden grundar sig på att tvenne
svärtningar jämföras med varandra. För
att kunna göra denna jämförelse gäller
det att på den fotografiska plåten er*
hålla en serie svärtningsmärken sva*
rande mot kända intensiteter (belys*
ningar).
3. Jämförelse mellan ljuskällor med sam=
ma våglängd. Metoden bygger på att
lika svärtningar på den fotografiska
plåten motsvara lika intensiteter. För
att erhålla svärtningsmärken, svarande
mot kända intensiteter, kunna följande
metoder användas.
a) Ljusförsvagning genom absorption.
Mellan en konstant ljuskälla med känd
intensitet sättes en serie absorptions*
plattor eller en absorptionsplatta med
en serie kända svärtningar, en fotogra*
fisk plåt eller en glasskiva med tunna
metallskikt. Rökglasplattor kunna an*
vändas.
b) Ljusförsvagning genom strömstyrke=
ändring, varvid man måste känna ljus*
källans spektrala intensitet som funk=
tion av strömstyrkan (se 4).
ALLMÄNNA DELEN
759
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
