Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OPTIK
Fig. 5/45. Teleceritriskt system på bildsidan.
vikas. Placeras aperturbländaren i ett lins*
systems främre brännpunkt förlägges ut*
trädespupillen i oändligheten och lins*
systemet blir telecentriskt på bildsidan.
Ett sådant linssystem lämpar sig vid be*
stämning av bildstorlek. I fig. 5/45 avbil*
dar linsen föremålet AB, så att bilden
A’B’ erhålles. Även om icke skalan K
ligger exakt i bildplanet erhålles en rätt
bildstorlek. Om i ett linssystem apertur*
bländaren lägges i det främre systemets
bakre brännpunkt och i det bakre syste*
mets främre brännpunkt, vilka sammanfal*
la, säges hela systemet vara telecentriskt.
Bildljusstyrka
I ett optiskt system bestämmes denna
av öppningsvinkeln och projektionsvin*
keln och föremålets ljustäthet (fig. 5/49).
Ljusflödet, S<P med ljustätheten B från
föremålsytan <5s, som går genom inträdes*
pupillen in i systemet = nB ■ sin2 u • <5s. Ljus*
flödet genom bildytan <V, med ljus*
tätheten B’ = nB’ • sin2 u’-d<P’.
Bortses från reflexions* och absorptions*
förluster i det optiska systemet erhålles:
B sin2 u • Ss = B’ sin2 u’ <V
Enligt sinussatsen erhålles:
n2 • sin2 uös — n’2 sin2 u <V
Sammanställas dessa ekvationer och har
systemet samma brytningsindex på båda
sidorna erhålles B = B’, vilken relation
gäller inom den rymdvinkel, som bestäm*
mes av strålgången.
Stråltätheten hos bilden är således maxi*
malt lika med föremålets stråltäthet. I
verkligheten blir stråltätheten mindre be*
roende på reflexionsförluster i linsytan.
För en enkel lins utan antireflexmedel är
Fig. 5/46. Synfältsdjup.
förlusten omkring 10 %. För optiska in*
strument kan förlusten belöpa sig på
50—60 %.
Genom optiska system kan belysningen
på en yta ökas. Bildbelysningen E erhål*
les, då brytningsindex är lika på både
föremålssidan och bildsidan, ur ekv.
_ å& n • B’ sin2 u’<V . ,
E=-r-r—-s~-= n ’ B • sm2 u
os os
Önskas en så stor belysning som möjligt
måste projektionsvinkeln göras så stor
som möjligt.
Synfältsdjup, bilddjup, skärpedjup
I fig. 5/46 betecknar Bx inträdespupillen
och B/ utträdespupillen. P är objektpunkt
och P’ motsvarande bildpunkt. Pt och P2
äro närbelägna föremålspunkter och P/ och
P2’ deras motsvarande bildpunkter. Punk*
terna Px och P2 äro valda, så att i den
rätta bildpunkten erhålles en belyst yta,
oskärpcirkeln, med radien Z’, vilken till*
låtes vissa maximala värden. Ett vanligt
värde inom fotografin är 0,os mm eller att
Z’ skall vara tt= 1/1 000 av brännvidden.
N
Avståndet dt + d2 definieras som synfälts*
djup (beteckningar se figuren):
dt + d2 =
Zp , Zp _ Z’p
Q—Z Q + Z G-Q—Z
7+
4~
Z’p
G-o+Z
7 där G = förstoringen
798
INGEN 1ÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
