- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
800

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OPTIK

Fig. 5/50. Upplösningsförmåga.

Upplösningsförmåga

Denna anger villkoren för att två när*
belägna bildpunkter eller bildlinjer skola
kunna särskiljas. Ett punktformigt föremål
avbildas icke med en punkt utan beroende
av ljusets vågnatur avbildas punkten som
en liten belyst yta omgiven av mörka och
ljusa ringar. Som gränsläge för att kunna
skilja två bilder från varandra anses att
den ena bildens ljusmaximum skall ligga
på den andra bildens första minimum (fig.
5/50). Vid spektralapparater motsvarar
gränsläget en viss våglängdsskillnad 81 för

X

våglängden A. Upplösningsförmågan = ^

Vid avbildningsinstrument motsvarar gräns*
läget en bestämd längd eller vinkeldiffe*
rens hos föremålet, som kallas upplös*
ningsgräns; dess reciproka värde kallas
upplösningsförmåga.

1. Upplösningsförmågan hos gitter. För
huvudmaxima gäller: n?- = dsinq). Första
minimum ligger på vinkelavståndet

Stp –

dm eos <p

m = antalet gitterstreck. Differentieras git*
terekv. erhålles:

n<5A = d eos (p8y;

8<p’ =z8qp

<n

T = n-m

Ex.: Hur många gitterstreck erfordras för
att skilja de båda Na*linjerna från var*
andra i andra ordningens spektrum.

A = 589,3 mix

<5Å = 0,6 m«

jj— 1 000 = m • 2 m = 500

2. Upplösningsförmågan hos ett prisma
beräknas ur ekv.

’b, där b = prismats baslängd.

Ex.: Hur stor skall ett prismas baslängd
vara för att Na*linjerna skola kunna
skiljas åt.

Xmu <f).mu n dn
656 67 1,629 7 0,005 3
589 62 1,635 O O,007 0
527 1,642 0

jj— 1 000 = b • 956 • 10"7; i> = l cm

3. En lins’ upplösningsförmåga. Linsfatt*
ningen är inträdespupill i vilken böjning
uppträder. Radien i den första mörka in*
terferensringen erhålles ur ekv.

X

Q = 0,61 ^r

där R är objektivradien. Upplösningsgrän*
sen = £> radianer.

Ex.: Spegelteleskopet i Mount Wilson
observatoriet har en 2 m diameter.

A = 500 m^ = 5 • 10"5 cm

5 • 10’5

Q = 0,61 1nn = 3,05 • 10"7 Cm = 0,062 8

800

INGEN JÖRSH ANDBOKEN I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0816.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free