- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
818

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OPTIK

Polarimetrar och
polarisationsmätningar

Jfr Kap. 1. Ljusets natur, »polarisation».

Polariseringsapparater användas: a) för att
undersöka ett ljusknippes polarisations*
tillstånd; opolariserat, linear polariserat,
cirkularpolariserat eller elliptiskt polari*
serat. b) för att undersöka olika substan*
sers optiska egenskaper, enaxliga eller
tvåaxliga kristaller, c) för att undersöka
linear polariserat ljus’ vridning vid passage
genom substanser som befinna sig i
elektriska fält (Kerreffekt) eller magne*
tiska fält. d) för att undersöka optiska
vridningsförmågan hos linear polariserat
ljus i optiskt aktiva substanser.

a) Den enklaste polarisationsapparaten är
en nicol fastsatt i en cirkelskala. Äro två
vridbara nicoler placerade efter varandra
kallas den första för polarisator och den
andra för analysator. I fig. 8/7 avbildas
schematiskt en polarimeter, där B = belys*
ningslins, C = polarisator, H = vridbar ana*
lysator. J K L M en kikare som inställes
på polarisatordiafragmat D. Först instäl*
les analysatorn för mörker. Vätskan, vars
vridning skall undersökas, placeras mellan
polarisatorn och analysatorn, och analy*
satorn vrides så att mörker ånyo erhålles.
Svårigheter uppstå understundom att av*
göra huruvida substansen är vänster* eller
högervridande. Utföres mätningen för så*
väl rött ljus som gult natriumljus är vrid*
ningen för natriumljus större än för rött
ljus, varur vridningsriktningen kan avgö*
ras. Ett annat sätt är att bestämma vrid*
ningen för olika tjocka skikt. Inställnings*
noggrannhet = 0,oo7 °.

Fig. 8/7. Polarimeter.

Fig. 8/8. Halvskuggeapparat.

b) Inställningsnoggrannheten är större vid
en s. k. halvskuggepolarimeter. I en kon*
struktion av Jellet har polarisatorn snittats
och ena halvan vänts så att polarisatorn
ger olika svängningsriktningar för synfäl*
tets båda delar (fig. 8/8). Analysatorn in*
ställes för lika belysning av de båda hal*
vorna, då analysatorns svängningsriktning
bildar lika stora vinklar med polarisatorns
båda svängningsriktningar. Inställnings*
noggrannheten = 0,ooi 5.

c) Laurerits polarimeter är halvskuggepo*
larimeter. Hälften av polarisatordiafrag*
mat täckes av en parallell med axeln sli*
pad kvartsplatta. Tjockleken är så väld,
att efter passagen erhålles linearpolari*
serat ljus vars svängningsplan bildar en
lämplig vinkel med svängningsplanet för
ljuset genom den andra diafragmahälften.
Endast homogent ljus kan användas och
det erfordras en kvartsplatta för varje
ljussort.

d) I Lippichs polarimeter placeras bakom
polarisatorn P ett mindre polarisations*
prisma L, halvprisma, som täcker halva
synfältet, W kompensator (fig. 8/9 a). Po*
larisatorprismat är vridbart, så att olika

w

Fig. 8/9 a. Lippichs polarimeter.
Fig. 8/9 b. Babinets kompensator.

818

INGEN 1ÖRSH ANDBOKEN 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0834.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free