Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spektralanalys
Fig. 9/4. Plangitterspektrogvaf.
1. I fig. 9/4 tecknas schematiskt en plan=
gitt er spektrograf byggd efter autokolli*
mationsprincipen. Ljuset från spalten
devieras 90° antingen genom ett total*
reflekterande prisma eller en metall*
spegel. I det förra fallet uppstår i pris*
mat genom strålgången astigmatism,
vilket undvikes om metallspegeln an*
vändes. Prismat är placerat en aning
under den reflekterande strålgången till
kasetten. Olika ordningar erhålles ge*
nom vridning av gittret.
2. Konkav gittret utgöres av en cylindrisk
konkav spegel, som är ritsad. Inga lins*
system behövas. I fig. 9/5 a och b teck*
nas olika uppställning; a) Rowlandupp*
ställning och b) Eageluppställning. I
Rowlanduppställningen bildar gittret G
en del av halvcirkelbågen AGB. Spal*
Fig. 9/5. Konkavgitteruppställning.
ten S och den fotografiska plåten P
ligga på en cirkel, vars radie är lika
med halva gitterradien. GS och SP äro
balkar med järnskenor. GP är en balk
på slädar som kan förskjutas längs
GS och GP, så att olika ordningars
spektra erhållas. (I Eageluppställningen
äro spalt och plåt belägna intill var*
andra. Olika ordningar erhållas genom
vridning av gittret.)
Emissions- och absorptionsspektra
Strålningen från en lysande kropp ger
kroppens emissionsspektrum. Fasta och fly*
tände kroppar ge kontinuerliga spektra.
Gaser under icke alltför högt tryck ge
diskontinuerliga spektra, vilka kunna er*
hållas på olika sätt.
Lågspektra. Substansen införes på en pla*
tinatråd eller med en injektor i en vanlig
gaslåga eller bättre i en acetylenlåga,
som har högre temperatur.
Bågspektra. Substansen, som undersökes,
lägges på positiva kolet i en ljusbåge.
Kondenserad gnisturladdning. Kopplings*
schemat framgår av fig. 9/6. T = transfor*
mator, L = självinduktion, C = variabel kon*
densator, F = gnistgap och F* säkerhets*
gnistgap. Denna anordning användes nu*
mera mest inom spektralanalysen.
Gasurladdningsspektra i förtunnad gas. Spe*
ciella urladdningsrör finnas.
Absorptionsspektra erhållas om den absor*
berande substansen placeras mellan en
kontinuerlig ljuskälla och spalten. För
fasta absorberande kroppar och vätskor
Fig. 9/6. Kopplingsanordning för
konden-serad urladdning.
ALLMÄNNA DELEN
821
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
