Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROTEKNISKA GRUNDBEGREPP
5. Solenoiden och den permanenta magneten.
Om en strömförande ledare lindas till en
spole, en s. k. solenoid, alstrar den ett
magnetiskt fält och ett därav förorsakat
flöde, som går ut ur solenoidens ena ända
och in i den andra. Solenoiden har sam*
ma verkningar som en permanent stav*
magnet. En sådan magnet alstrar nämligen
ett fält och ett flöde, som utgår från nord*
polen och återvänder till sydpolen. Sole*
noidens båda ändar bli sålunda nordpol
och sydpol. Härvid gäller tumregeln, som
säger att om man griper solenoiden med
högra handen, så att fingrarna peka i
strömmens riktning, så kommer tummen
att visa mot solenoidens nordpol.
6. Strömförande ledare i ett magnetiskt fält.
Enär en strömförande ledare omger sig
med ett magnetiskt fält, måste den också
påverkas, om den befinner sig i ett främ*
mande magnetiskt flöde. Regeln för rikt*
ningen av den kraft, som påverkar leda*
ren, benämnes högerhandvegeln och kan
formuleras sålunda:
Om man håller högra handen så, att
induktionslinjerna gå in genom handens
insida och så att tummen anger ström*
mens riktning, komma fingrarna att ånge
riktningen och den kraft, som påverkar
ledaren.
Om det kring ledaren rådande flödet är
homogent och av styrkan B (Wb/m2), le*
dårens längd räknat vinkelrätt mot flödet
l (m) samt dess ström I (A), påverkas den
med en kraft F (n) bestämd av
F — BIl
7. Kraftverkan mellan strömförande ledare.
Om två strömförande ledare förlöpa pa*
rallellt, alstrar var och en av strömmarna
ett magnetiskt flöde, och ledarna komma
sålunda att påverka varandra. Om ström*
marna ha samma riktning, attrahera ledar*
na varandra, medan de vid motriktade
strömmar repellera varandra.
Om strömmarna i två raka ledare äro
Zt och I2 (A), ledarnas längd l (m) och
centrumavståndet mellan dem a (m), så
blir kraften F (n)
p fi W
8. Induktion. Om en ledare rör sig i ett
magnetiskt fält, så att den skär flödeslin*
jer, induceras i den en elektromotorisk
kraft. På motsvarande sätt uppkommer en
resulterande elektromotorisk kraft eller
spänning i en sluten strömkrets, om flödet
genom kretsen ändras. Detta kallas för
elektromagnetisk induktion.
Den i strömkretsen inducerade spän*
ningens riktning är sådan, att rörelsen eller
ändringen i flödet motverkas av den upp*
stående strömmen. För att bestämma rikt*
ningen kan man använda högerhandre*
geln, vilken då formuleras på följande sätt:
Om man håller högra handen, så att
induktionslinjerna gå in genom handens
insida och så att tummen pekar i ledarens
rörelseriktning, komma fingrarna att ånge
den uppkomna strömmens riktning.
Den inducerade spänningens storlek E
(V) i en ledare med längden l (m), som
med konstant hastighet v (m/s) rör sig
vinkelrätt mot ett homogent flöde B
(Wb/m2) bestämmes av sambandet
E—Bvl
För en sluten slinga om N varv, omfat*
tände flödet £ (Wb) gäller
9. Självinduktans. Förhållandet mellan en
strömkrets flöde $ (Wb) och dess ström
I (A) benämnes kretsens självinduktans L
och mätes i henry (H).
826
rNGENJÖRSHANDBOKEN t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
