Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stationär likström - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stationär växelström
För en spole med N varv på en sluten
järnkrets erhålles, om man försummar
läckningen (jfr mom. 4 ovan)
L=N*1
Om strömmen i en strömkrets ändras,
inträder samtidigt en ändring i det av
ledaren omslutna flödet. Denna flödesänd*
ring medför (se mom. 8 ovan) en elektro*
motorisk kraft E (V) som motsätter sig
flödesändringen, där
dl
Stationär likström
E=-— =
dt
at
io. ömsesidig induktans. Vid två i närhe*
ten av varandra befintliga strömkretsar
betecknas det flöde, som en ström (A)
i den ena kretsen alstrar genom den andra
kretsen för (Wb), och det flöde, som
en ström I, (A) i den andra kretsen alst*
rar i den första kretsen för (Wb).
Härvid gäller
cp <5
h h
där M benämnes de båda kretsarnas öm=
sesidiga induktans och mätes i henvy (H).
En ändring av strömmen It (A) i den
ena kretsen föranleder en flödesändring
genom den andra kretsen och inducerar
därför i denna (jfr mom. 8 ovan) en
elektromotorisk kraft E2 (V), där
Analogt inducerar en ändring av ström*
men I2 (A) i den andra kretsen en elektro*
motorisk kraft Et (V) i den första kretsen
av storleken
r – M»
-M
dt
Om strömkretsarna utgöras av solenoi*
der, blir den ömsesidiga induktansen M
proportionell mot produkten av solenoi*
dernas antal lindningsvarv och beror i
Övrigt på solenoidernas inbördes lägen
(kopplingsgraden).
1. Ohms lag. För en likströmskrets gäller
R
där I är strömmen i A genom kretsen, E
spänningen eller den elektromotoriska
kraften i V och R kretsens resistans eller
motstånd i ß (ohm).
2. Resistans. Resistansen eller motståndet
hos en ledare kan beräknas enligt sam*
bandet
R~Å
där R är motståndet i ß, / ledarens längd
i m, A ledarens genomskärningsarea i m2
och f? spec. ledningsmotståndet eller re=
sistiviteten i ß/m. Ofta angives emellertid
Q i fi per m/mm2. Om man använder detta
värde och samtidigt anger ledararean A i
mm2, erhålles fortfarande R i Q.
Inverterade värdet av motståndet be*
nämnes ledningsförmåga eller konduktans.
Beträffande elektrolyten ledningsför*
måga och elektrodpotentialer se s. 518
o. 520.
Resistiviteten och därmed även resistan*
sen hos metaller variera inom visst tem*
peraturområde nära linjärt med tempera*
turen. Man brukar utgå från resistansen
vid +15°C och kan då skriva resistansen
vid temperaturen t
Rt = R15[l + a(t-\5)]
där a är temperaturkoefficienten.
Resistiviteten och temperaturkoefficien*
ten a för de vanligaste metallerna angivas
i tabell 2.
3. Serie- och parallellkoppling av motstånd.
Resulterande motståndet R av flera serie=
kopplade delmotstånd Ru Rs, R3 osv. kan
beräknas enligt sambandet
R=R1+R2+RS+ ...
ALLMANNA DELEN
827
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
