- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
831

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stationär växelström

Fig. 5. Stjärnkopplat resp. triarigelkopplat
trefas växelströmssystem.

Är fasförskjutningen lika med noll, er*
hålles sålunda effekten liksom vid lik*
strömskretsen såsom produkten av ström
och spänning. Om fasförskjutningen är
90°, blir effekten alltid lika med noll
oberoende av värdena på ström och
spänning.

j. Trefassystemet. Det strömsystem, som i
praktiken blivit förhärskande, utgör det
s. k. trefassystemet, vilket består av tre
växelspänningar fasförskjutna 120° från
varandra. Sammankopplingen av de tre
spänningarna kan härvid ske på två olika
sätt, nämligen i

1) stjärn* eller Y*koppling

2) triangel* eller D*koppling

De båda kopplingssystemen framgå i
princip av fig. 5.

Vid ett stjärnkopplat system finnas tyd*
ligen två olika stora spänningar, nämligen
dels spänningen mellan två faser (t. ex.
mellan R och S eller mellan S och T).
Denna spänning benämnes huvudspän=
ningen (Eh), medan spänningen mellan en
godtycklig fas och nollpunkten (samman*
kopplingspunkten) benämnes fasspänniru
gen (Ef). Mellan de båda spänningarna
gäller sambandet

Eh = V3Ef

Vid triangelkoppling bli tydligen hu*
vudspänning och fasspänning lika stora.
Strömmarna i linjen (ZA) och i faserna (lf)
bli emellertid olika. I analogi med ovan*

Fig. 6 a) triangelkopplat nät. b) motsva=
rande ekvivalenta stjärnkoppling.

stående gäller mellan dessa strömmar sam*
bandet

lh = X3If

Vid stjärnkoppling har man sålunda all*
tid två spänningar att räkna med men en*
däst en ström. Vid triangelkoppling har
man däremot två strömmar men endast en
spänning. Då man i allmänhet talar om
spänning och ström för t. ex. en maskin
menas alltid huvudspänningen resp. linje*
strömmen, dvs. de storheter som äro direkt
mätbara på ledningen.

Ex.: Triangel=stjärn=transformation. Impe*
danserna i ett triangelkopplat nät äro
givna enligt fig. 6 a. Sök impedanserna i
en ekvivalent stjärnkoppling enligt fig. 6 b.

Impedanserna mellan punkterna A och
B, B och C respektive C och A skola
vara desamma i de båda fallen. Man er*
håller därför följande villkor:

AE. 1 | 1 = 1

22:j+Z31 Z1 + Z2

Rr.J-+ 1 = 1
^■Zo^Z^ + Z,, z2+z,

CA.1 | 1 = 1
Resultatet blir:
Z,=

Z;>| Z, o

z,=

Z12 + Z23 + Z31

■^12^23

+z2,+

ALLMANNA DELEN

831

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0847.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free