Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriskt värme - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMAN ELEKTROTEKNIK
Tab. 2:7. Verkningsgraden för
belysnings-anläggningar utomhus (enl. ASEA).
Gatubredd: upphäng» ningshöjd Verkningsgrad %
direkta armaturer över* väg nde direkta armaturer kvarts» indirekta armaturer
Över 6 (>6) 55-45 50—40 45-35
3-6 ...... 50-40 45-35 40-30
Under3(<3) 45-35 40-30 35—20
takets och väggarnas reflexionsfaktorer,
rummets dimensioner samt lampornas
upphängningshöjd. I tab. 2:6 angives
några normala värden på verkningsgraden
för inomhusanläggningar under olika för*
hållanden.
Vid bestämning av verkningsgraden för
belysningsanläggningar utomhus kan tab.
2:7 tjäna som vägledning.
Kap. 3. Elektriskt värme
Elektriciteten är såsom värmealstrare i
många avseenden överlägsen varje annan
värmekälla. En elektrisk spis eller ka?
min utvecklar sålunda endast värme och
intet ljus eller några förbränningsprodukt
ter. Värmeutvecklingen kan bekvämt
igångsättas, regleras och stoppas. Man
måste emellertid beakta, att elektriciteten
är en högt förädlad form av energi och
att de direkta uppvärmningskostnaderna
ofta bli högre än vid andra energikällor.
Den elektriska uppvärmningen är så?
lunda främst förbehållen sådana ändamål,
där dess praktiska fördelar uppväga de
högre kostnaderna för densamma. Detta
är t. ex. fallet vid de vanliga i hemmen
förekommande apparaterna för uppvärm?
ning och kokning. Vidare har elektricite?
ten funnit stor användning för värme?
och smältugnar inom industrin samt vid
svetsning. Vidare förekomma i stort antal
elektriska ångpannor i vilka vattenkraft?
överskott som annars skulle ha gått till
spillo kan nyttiggöras.
För bostadsuppvärmning i någon större
skala är emellertid elektriciteten endast
motiverad i speciella fall och då främst i
form av tillsatsvärme.
Elektriska värmeapparater i hushållet. De
vanligaste elektriska värmeapparaterna i
hushållet äro strykjärn, spisar och kok?
plattor, mindre ugnar, värmekaminer och
vattenvärmare. Rent konstruktivt ha alla
dessa apparater det gemensamt att ström?
mens omvandling till värme sker i en mot?
ståndstråd.
Om en motståndstråd med motståndet
R påtryckes spänningen E och därvid
genomflytes av strömmen I blir värmeut?
vecklingen under tiden t mätt i kilo?
kalorier:
E2
W=0,ooo2d2Rt eller 0,000 24 t
De vanligaste motståndsmaterialen vid
tillverkning av elvärmeapparater äro krom?
nickellegeringarna. På senare år har där?
jämte det svenska materialet kanthal vun?
nit stor användning. Kanthal tillverkas i
tre olika kvaliteter, varav den bästa har
Tab. 3:1. De grundläggande egenskaperna
för olika motståndsmaterial.
Material Högsta tillitn 1 temp °C Spec. motst. illmlmm2 Temp. koeffi» cient Spec. vikt
Kanthal Al 1 350 1,45 _ 7,10
Kanthal A 1 300 1,39 — 7,15
Kanthal D 1 150 1,35 — 7,25
Kromnickel 1 150 1,10 0,cco 11 8,3
Kromnickel
+ Fe 1000 1,0 O.ooo 35 7,8
Koppar?
nickel 500 0,5 — 8,9
848
INGENJÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
