- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
851

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektriskt värme

ugnar för metallindustrien. Teknisk Tid?
skrift, nr 28, 1937.

Dreyfus, Den svenska högfrekvens? och
dubbelfrekvensugnens utveckling, Asea
Tidning, nr 10, 1937.
Brännugnar för keramik och glas, Asea
Tidning, nr 9, 1936.

Högel, Dalne, Några nya typer av mot?
ståndsugnar, Asea Tidning, nr 6, 1944.
Malmfors, Järnverken såsom kraftförbru?
kare, Teknisk Tidskrift, nr 4, 1933.
Högel, Elektrovärmet såsom rationalise?
ringsfaktor i produktionsprocessen. Affärs?
ekonomi, nr 17, 1940.

Elektrisk svetsning. Vid elektrisk svetsning
kan man i princip skilja på två olika
svetsförfaranden, nämligen b ågsv etsning
och motståndssvetsning.

Vid bågsvetsning använder man sig av
en mellan en elektrod och godset (eller
mellan tvenne elektroder) bildad ljusbåge
för sammansmältning av de arbetsstycken,
som skola hopfogas. I regel äro härvid så?
väl likström som växelström användbara,
och vardera strömarten har sina fördelar
och nackdelar. Vid svetsning med likström
använder man en svetsgenerator (om?
formare) med för svetsning lämpliga elek?
triska egenskaper och vid svetsning med
växelström på motsvarande sätt en svets?
transformator.

Önskar man jämföra likströms? och
växelströmssvetsning ur rent elektrisk syn?
punkt kan för det första konstateras, att
en svetsgenerator, som anslutes till ett tre?
fasnät, belastar detta likformigt, medan
däremot en svetstransformator utgör en
enfasig belastning och sålunda förorsakar
snedbelastning. Verkningsgraden för träns?
formatorn är emellertid hög (80 à 85 %)
medan den för omformaren endast uppnår
lägre värden (50 à 60 %). Effektfaktorn
för omformaren är högre (ca 0,ø) än för
transformatorn (ca 0,4).

Fig. 3/2. Svetsgenerator i princip.

I praktiken har svetsgeneratorn utan
jämförelse erhållit den största använd?
ningen. Det kan därför vara lämpligt att
något beröra dess elektriska egenskaper.

Den grundläggande synpunkten vid
konstruktion av en svetsgenerator skall
vara, att strömmen genom ljusbågen hål?
les så konstant som möjligt. Man erhåller
därigenom jämnhet i transporten av mate?
rial mellan elektrod och arbetsstycke och
sålunda en jämn svets. Maskinen skal]
med andra ord ha en starkt fallande ka?
rakteristika, så att en ökning i strömmen
motsvaras av en sänkning av spänningen,
varigenom maskinen själv ställer in sig på
en viss svetsström.

En maskin med ovan angivna egenska?
per erhålles, om en likströmsgenerator ut?
föres på det i fig. 3/2 angivna sättet.

Maskinen har som synes tre olika
magnetlindningar nämligen en serielind?
ning samt två andra lindningar, varav den
ena är en självmagnetiserad shuntlindning
och den andra matas från en separat
magnetiseringsmaskin. De båda shuntlind?
ningarna äro så kopplade, att de under?
stödja varandra medan serielindningen
motverkar desamma.

Den självmatade shuntlindningen och
serielindningen äro så dimensionerade, att
de då maskinen drives i kortslutning helt

ALLMÄNNA DELEN

851

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0867.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free