Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMAN ELEKTROTEKNIK
Svehsino/n fi
Fig. 3/3. Belastningskurva för en
svets-generator.
upphäva varandra. Strömmen kan sålunda
godtyckligt inregleras med hjälp av den
separata shuntlindningen och förblir vid
en viss inställning av magnetiseringen ge*
nom denna konstant. Skulle belastnings?
motståndet öka och strömmen sålunda
sträva att minska, sjunker nämligen ström?
men genom serielindningen med motsva*
rande ökning av spänningen till följd. På
samma sätt sjunker spänningen, om be*
lastningsmotståndet minskar.
Några typiska belastningskurvor för en
generator av detta slag visas i fig. 3/3. Var
och en av kurvorna motsvarar härvid en
viss given inställning av magnetiseringen
i den separata shuntlindningen.
Vid motståndssvetsning skiljer man
mellan punkU och sömsvetsning, där man
erhåller s. k. överlappsvetsar, samt stuk=
eller brännsvetsning, där man erhåller s. k.
stumsvetsar.
Punktsvetsning tillgår på så sätt, att de
arbetsstycken, vilka skola sammansvetsas,
införas mellan två elektroder, varefter en
stark ström påsläppes och en svets upp*
kommer i kontaktstället. Vid sömsvetsning
är förfarandet i princip detsamma men
härvid åstadkommes en kontinuerlig »söm»
genom att de båda arbetsstyckena få rulla
fram mellan två roterande cirkulära elek*
troder.
Av punkt* och sömsvetsmaskiner före*
komma ett stort antal konstruktioner. 1
vissa av dessa brytes och slutes svets*
strömmen genom kontaktorer, medan
strömmen i andra styres av likriktare eller
glödkatodrör. Maskinerna äro oftast helt
anpassade för ett speciellt arbetsområde
och svetsströmmen, arbetstryck samt svets*
tid m. m. avpassade därefter.
Stuksvetsning tillgår på så sätt, att elek*
troderna ersättas av vattenkylda backar i
vilka arbetsstyckena inpressas och efter
påsläppning av svetsströmmen stukas ihop.
Vid brännsvetsning är svetsströmmen in*
kopplad från början och arbetsstyckena
föras först ihop under ett obetydligt tryck.
Kontaktytorna smälta därvid under livlig
gnistutveckling och sedan strömmen slagits
ifrån stukas styckena ihop.
Elektriska ångpannor. De elektriska ång*
pannorna ha i alla länder, där kraftför*
sörjningen i första hand baserar sig på
vattenkraft, vunnit en mycket stor an*
vändning. De utgöra ett utmärkt medel
att nyttiggöra den överskottskraft, som
alltid uppstår på grund av att kraftverkens
produktionsförmåga, vilken bestämmes av
vattentillgången, aldrig helt kan anpassas
efter konsumtionen.
Av elektriska ångpannor finnas dels
motståndspannor dels elektrodpannor.
Motståndpannorna, där värmet utvecklas
i en motståndstråd, sakna numeia så gott
som helt betydelse utom möjligen vid lik*
strömsanläggningar, där elektrodpannorna
icke kunna användas på grund av knall*
gasbildningen.
I elektrodpannan utgöres motståndet av
vatten, som uppvärmes då strömmen från
elektroder ledes genom detsamma. I stort
852
INGENJÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
