Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMAN ELEKTROTEKNIK
lopp. Med stumtätt utförande menas, att
maskinen är försedd med ett hölje, vars
fogar äga ungefär samma täthetsgrad som
två mot varandra stumt lagda metallplåtar,
kant mot kant, med 5 mm breda, plana,
grovarbetade ytor.
Form Q. (Fig. 4/7.) Stumtätt utförande utan
särskild kylning.
Form R. (Fig. 4/8.) Stumtätt utförande med
mantelkylning, vilket innebär, att värmet
bortledes genom konstruktionens hölje
till ett yttre maskinellt framdrivet kyl*
medel (vanligen luft).
Form T. (Fig. 4/9.) Sköljhärdigt utförande.
Konstruktionen är så utförd, att en till*
fällig översköljning med vatten i godtyck*
lig riktning icke förorsakar skada.
Form V. Vattentätt utförande.
Form X. (Fig. 4/10.) Explosionssäkert ut=
förande. Konstruktionen är så utförd, att
antändning eller explosion av gas* eller
ångblandning inom höljet icke fortplantas
till liknande blandning utanför detsamma.
Likströmsmotorer. Likströmsmotorerna, vil*
ka rent konstruktivt sett bestå av en sta*
tor med utpräglade poler samt en rotor
med lindningen ansluten till en kommu*
tator indelas allt efter kopplingssättet i
Fig. 4/11. Shuntmotor med regi er motstånd
(Rm) och startmotstånd (R).
shuntmotorer, seriemotorer samt kom*
poundmotorer.
Shuntmotorns koppling framgår av fig.
4/11.
Motorn magnetiseras av en lindning,
vilken är ansluten parallellt med rotor*
lindningen. För att lämplig magnetiserings*
ström skall kunna inregleras förses ma*
skinen vanligen med ett reglerbart mot*
stånd i magnetiseringskretsen.
Den viktigaste karakteristiska kurvan
för en likströmsmotor är den s. k. hastig*
hetskurvan, vilken anger varvtalet som
funktion av belastningen. Är en shunt*
motors magnetisering konstant blir även
varvtalet relativt konstant och oberoende
av belastningen. För en normal shuntmo*
tor av medelstorlek kan man sålunda räkna
med, att varvtalet sjunker med mindre än
5 %, om maskinen från tomgång belastas
fullt. Små motorer bliva något känsligare
och man torde där få räkna med en varv*
talsminskning av ca 10 %.
En mindre ändring av nätspänningen
inverkar endast i ringa omfattning på
varvtalet, ty samtidigt som spänningen på
rotorn t. ex. sjunker minskar magnetise*
ringen. Följden blir att den i rotorn in*
ducerade elektromotoriska kraften minskar
på ungefär samma sätt som spänningen
och att varvtalet sålunda förblir konstant.
Önskar man ändra varvtalet, kan man
emellertid lätt göra detta genom reglering
av magnetiseringsströmmen. En minskning
av densamma ökar varvtalet. För en nor*
mal shuntmotor kan varvtalet på detta sätt
regleras ca 30 % uppåt.
För shuntmotorns start erfordras utom
för mycket små motorer ett särskilt start*
motstånd i serie med rotorn. Dess egenska*
per i startögonblicket äro ej lämpliga, då
ett stort startmoment erfordras. Det mag*
netiska flödet i maskinen är ungefär lika
stort vid starten som i drift, och då rotor*
strömmen ej gärna kan tillåtas stiga till
856
INGENJÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
