Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hlektrisk motoidriit
och startmomentet blir omkring dubbla
fullastmomentet. Man har emellertid ge?
nom olika dimensionering av lindningarna
viss möjlighet att ge motorerna andra
egenskaper alltefter driftförhållandena.
Såsom redan angivits är asynkronmo?
torns varvtal bestämt av nätfrekvensen
och inom vissa gränser oberoende av be?
lastningen. Denna senare egenskap är i de
allra flesta fall en fördel, men ofta uppstår
behov av varvtalsreglering. En metod att
genomföra denna reglering är att koppla
in ett reglermotstånd i rotorkretsen. Denna
metod är emellertid mycket oekonomisk,
då stor effekt förbrukas i motståndet. Den
kommer därför i praktiken endast sällan
till användning.
Två olika varvtal för samma motor kan
ernås, om densamma förses med två olika
lindningar, så valda, att de passa för mo?
torns spårtal men ha olika poltal. En sådan
motor blir emellertid dyr och medger en?
däst två bestämda varvtal. I något större
omfattning användes metoden med om?
kopplingsbar statorlindning. Lindningen är
härvid utförd så att den kan omkopplas
från ett poltal till ett annat i proportio?
nen 1:2. Omkopplingen sker genom en
sexpolig polomkopplare. Även i detta fall
kan endast två olika varvtal erhållas.
Synkronmotorer. Den vanliga synkron?
motorn består liksom asynkronmotorn av
en stator med en trefasig lindning förlagd
i spår, men i motsats till förhållandet hos
asynkronmotorn magnetiseras rotorn ge?
nom en särskild magnetiseringslindning,
vanligen förlagd på utpräglade poler. Mag?
netisering sker från en separat likströms?
källa, vanligen en liten på motoraxeln fast?
kopplad likströmsgenerator (matare).
Tillföres synkronmaskinens stator en
trefasig växelström erhålles ett roterande
flöde. Föres rotorn samtidigt upp i syn?
krönt varvtal och magnetiseras kommer
den att fortsätta att rotera med samma
varvtal som flödet. Maskinens varvtal blir
sålunda konstant och bestämt av nätets
frekvens. På samma sätt som hos asyn?
kronmaskinen fås varvtalet ur formeln:
P
där / = frekvensen och p = poltalet. Motorn
kommer att oberoende av belastningen
löpa med exakt detta varvtal och icke
såsom asynkronmotorn med viss eftersläp?
ning, vilken ökar med belastningen.
En synkronmotor kan icke heller belas?
tas hur långt som helst. Då belastnings?
momentet överstiger ett visst värde ( = ma?
skinens maximimoment) blir den kraft,
som strävar att lösgöra rotorn från det
roterande statorflödet, för stor och maski?
nen faller ur fas. Enligt SEN 22 skall
maximimomentet för en normal synkron?
motor ligga 60 % över det normala mo?
mentet vid märkspänning, märkfrekvens
samt den mot fullast svarande magneti?
seringen.
Synkronmaskinerna ha i Sverige fått
en ganska begränsad användning såsom
motorer delvis beroende på att de för
rotorns magnetisering kräva en separat
strömkälla, men huvudsakligen därför att
de i normalt utförande ha dåliga start?
egenskaper. En vanlig synkronmotor har
sålunda mycket litet startmoment och
måste med hjälp av en hjälpmotor dragas
in i synkronism och därefter fasas ihop
med nätet. Såsom startmotor brukar här?
vid för det mesta användas en asynkron?
maskin. Vid valet av denna maskin får
det observeras, att om asynkronmotorn
har samma poltal som synkronmotorn det
synkrona varvtalet icke kan uppnås på
grund av eftersläpningen. Ofta är det
emellertid möjligt att genom tillslagning av
synkronmaskinens magnetisering få upp
maskinen i synkronism, men då erhålles
ofta en betydande strömstöt. Man kan
emellertid lätt komma ifrån denna olägen?
ALLMÄNNA DELEN
861
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
