- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
866

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tariffer och övriga villkor för leverans av elkraft - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALLMAN ELEKTROTEKNIK

Kap. 5. Tariffer och övriga
villkor för lev. av elektrisk kraft

I stort sett kan man skilja på två olika
huvudslag av kraftleveranser. Dessa ut*
göras nämligen dels av större engrosleve=
rariser, vilka fullgöras vid högspänning till
kommunala elverk, andra distributionsföre*
tag samt större industrier, dels av mindre
detaljleveranser, vilka fullgöras vid låg*
spänning direkt till enskilda förbrukare så*
som småindustrier, lantgårdar, hushåll m. m.

Engrosleveranser. En större kraftleverans
fullgöres så gott som alltid enligt ett kon*
trakt mellan leverantören och abonnenten.
Kontraktet innehåller i första hand be*
stämmelser om leverantörens skyldighet
att tillhandahålla visst kraftbelopp och
abonnentens skyldighet att betala kraften
enligt viss taxa.

Vid kraftleveranser till industriföretag
tillämpas normalt taxor av industritaxetyp.
En dylik taxa kan skrivas under formen

A kr/år+B kr/kWår+C Öre/kWh

A utgör härvid en fast avgift, vilken
utgår varje år av kontraktstiden oberoende
av om kraft uttages eller icke. Avgiften
är närmast avsedd att helt eller delvis
täcka kostnaderna för kraftleverantörens
överföringsanordningar till leveranspunk*
ten och borde sålunda strängt taget av*
passas från fall till fall. Vid de flesta
större kraftföretag har emellertid avgiften
normerats och utgår för alla konsumenter,
där inga speciella förhållanden föreligga,
efter samma schematiska grunder.

B utgör en effektavgift, vilken erlägges
för den av konsumenten under året ut*
tagna effekten. Denna bestämmes vanligen
såsom medelvärdet av de fyra högsta
månadsvärdena för kvartstimmesmedel*
effekten under året. Vanligen stipuleras
också, att effektavgiften skall utgå för ett

visst minimibelopp effekt (t. ex. 80 % av
den abonnerade effekten) oberoende av
om detta effektbelopp uttages eller icke.

C utgör en energiavgift, vilken erläg*
ges för varje uttagen kilowattimme. C
brukar vid moderna industritaxor vara
av storleksordningen 1,5 à 2 öre/kWh. Ofta
förekommer blockning på så sätt, att ener*
gipriset sjunker, då energimängden över*
skrider vissa bestämda belopp. Dessa be*
lopp kunna då uttryckas antingen i form
av absoluta kWh*tal eller också så, att de
motsvara viss utnyttjning (räknad i tim*
mar per år) för den abonnerade effekten.

En taxa av ovanstående typ, som blivit
i hög grad normerande, är Vattenfalls*
styrelsens industritaxa. Vid denna taxa,
sådan den gäller från 1947, är vid en leve*
ransspänning av 20—40 kV den fasta av*
giften av storleksordningen 500—2 000
kr/år, och motsvarande effektavgift rör
sig om 70—45 kr/kWår. Energiavgiften
är blockad och utgår för de första 2 milj.
kWh per år med 1,5 öre/kWh samt för
energi därutöver intill 4 000 timmars ut*
nyttjning per år av den effekt för vilken
effektavgift erlägges med 1,25 öre/kWh. För
ytterligare energi är avgiften 1 öre/kWh.

En uppfattning om kraftavgifterna en*
ligt denna taxa erhålles av tab. 5:1, vil*
ken avser kraftleveranser av olika stor*
leksordning och med olika utnyttjnings*
tider. Tabellen gäller vid leveransspän*
ning mellan 20 och 40 kV, samt exkl. de
tilläggsavgifter, vilka uttagas vid högt kol*
pris eller hög levnadskostnadsindex.

Ovan angivna taxetyp är givetvis icke
lämplig i alla förekommande fall. Vid ut*
tagning av mycket »spetsig» karaktär till*
lämpas sålunda en kombination med
toppkrafttaxor, vilket innebär att för det
övre kraftskiktet en lägre effektavgift men
högre energiavgift tillämpas än vad som
är fallet vid industritaxorna. Vidare tilläm*
pas på landsbygden med dess speciella ut*
tagningsförhållanden (kortvariga, höga

866

INGENJÖRSH ANDBOKEN 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0882.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free