Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska och magnetiska mätningar - 1. Hjälpapparater för elektriska mätningar - Kopplingselement - Strömbrytare, omkopplare, polvändare - 2. Instrument för ström- och spänningsmätning - Visarinstrument - Noggrannhetsklasser - Mekaniskt utförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA MÄTNINGAR
Klass Tillåtet mätfel i % av fullt utslag
0,2 ±0,2
0,5 ±0,5
1,0 ±1,0
abc
Fig. 1/9 a. Tvåpolig strömbrytare, b.
Trepolig tvåvägs omkopplare, c. Polväridare.
dels för radioändamål, dels för installa*
tionsändamål. Största uppmärksamhet
måste alltid ägnas åt risken för dåliga
kontakter, särskilt vid vridomkopplare
och vippströmbrytare.
Kap. 2. Instrument för
ström-och spänningsmätning
Instrument för strömmätning, ampere=
metrar, grunda sig på endera av ström*
mens elektrodynamiska verkan (nålgalva*
nometern, sträng* och vibrationsgalvano*
metern, vridspoleinstrument och elektro*
dynamiska instrument), värmeverkan
(varmtråds* och termokorsinstrument) och
elektromagnetiska verkan (vridjärnsinstru*
ment).
För spänningsmätning avsedda instru*
ment, voltmetrar, äro antingen elektrosta*
tiska (statisk voltmeter, elektrometer) eller
konstruerade efter samma orinciper som
amperemetrar, men försedda med högt
motstånd.
Mätsystemets rörelse observeras antingen
genom en visare, fästad på systemet, visar=
instrument, eller genom en på systemet
fästad spegel, instrument med spegelav=
läsning. Spegelavläsning användes endast
vid instrument med hög känslighet, såsom
galvanometrar och elektrometrar.
Visarinstrument
Noggrannhetsklasser. Såsom mätfel defi*
nieras skillnaden mellan det på instrumen*
tet avlästa värdet och mätstorhetens värde.
1,5 ±1,5
2,5 ±2,5
Beroende på den tillåtna storleken hos
mätfelet indelas instrumenten i olika nog*
grannhetsklasser. Se tabell här ovan.
En del precisionsinstrument tillverkas även
med en noggrannhet motsvarande klass 0,i.
Mätfelet i tabellen avser endast det inre
felet (instrumentfel). Instrumentet till*
låtes dessutom ha vissa störningsfel på
grund av ändringar i temperatur, frekvens
och läge, eller på grund av främmande
elektriska och magnetiska fält. Tillåtna
störningsfel angivas i VDE*normerna.
Till de nämnda felen kommer vid be*
gagnandet avläsningsfel.
Det är viktigt att hålla i minnet, att
mätfelet räknas i procent av fullt skalslag.
Räknat i procent av mätvärdet kan därför
mätfelet bli mycket stort i skalans början.
Har ett instrument flera mätområden, väl*
jer man därför alltid det, som ger det
största skalutslaget.
Kalibrering av instrument och använd*
ning av kalibreringskurvor beskrives på
s. 901.
Litteratur: Regeln für Messgeräte, VDE*
Normen 0410/X. 38 (1939); Langbein, R.,
£x Werkmeister, G. Elektrische Mess*
geräte, Genauigkeit und Einflussgrössen,
Leipzig 1943; Wennerberg, J. Mätfel, TNC*
spalten 8, Tekn. T. 76, 1946, s. 411.
Mekaniskt utförande. Hos visarinstrument
är det rörliga systemet nästan alltid för*
sett med spetslager. Spetsarna äro av stål
och vila i lagerskålar av safir eller agat.
Skador på lagren, såsom stukning av spet*
sarna, kunna uppkomma genom alltför
kraftiga stötar eller långvariga kraftiga
886
FNGENJÖRSH ANDBOKEN l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
