Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska och magnetiska mätningar - 2. Instrument för ström- och spänningsmätning - Visarinstrument - Utvidgning av mätområde - Galvanometrar - Vridspolegalvanometerns konstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA MÄTNINGAR
Till växelströmsinstrument böra sepa?
rata shuntar och förkopplingsmotstånd
användas med försiktighet. Inbyggda före?
komma de vid en del instrument. Vid
kraftfrekvens begagnas även ström? och
spänningstransformatorer, se s. 903.
Litteratur: Keinath, G. Die Technik
elektrischer Messgeräte, Bd I, Messgeräte
und Zubehör, 3. Aufl., München 1928;
Lindberg, S.?E. Konstruktiva synpunkter
på elektriska visarinstrument, Kurs i mät?
teknik, Tekn. T. förlag, 1944, sid. 32;
Moeller F. Messgeräte zur Ström? und
Spannungsmessung, ATM J 70—4,5 (1942).
Galvanometrar
Med galvanometrar avses instrument för
mätning av små strömmar och spänningar.
Viktigast är vridspolegalvanometern, som
behandlas utförligt nedan. Den är konst?
ruerad efter samma princip som vridspole?
instrument, och sålunda endast använd?
bar för likström. Nålgalvanometern, vars
rörliga system består av en magnetnål, är
likaså uteslutande ett likströmsinstrument.
Trots att dess känslighet kan drivas högre
än vridspolegalvanometerns, är den nu?
mera praktiskt taget ur bruk, beroende på
att den är mycket känslig för störande
magnetfält. En tredje likströmsgalvano?
meter är stränggalvanometern, bestående
av en tråd, som är spänd mellan två mag?
netpoler. När strömmen passerar tråden,
utbuktas denna åt endera hållet. Utbukt?
ningen avläses med mikroskop. Den är
oöm och tämligen okänslig för skakningar,
har mycket kort inställningstid och gynn?
sam dämpning. Motståndet är emellertid
normalt mycket högt, och spänningskäns?
ligheten därför låg. Slingoscillografen,
som behandlas på s. 459, kan betraktas
som en galvanometer för mätning av växel?
strömmars momentanvärde.
För växelströmsmätningar vid låga fre?
kvenser, speciellt som nollinstrument vid
bryggmätningar, användes
vibrationsgal-vanometern. I princip är den en vridspole»
eller nålgalvanometer med mycket kort
svängningstid. Egenfrekvensen hos syste?
met kan ändras och inställas till resonans
med frekvensen hos den ström, som skall
mätas. På galvanometerskalan erhålles ett
lysande vågrätt band av dubbla utslagets
längd. De förekommande typerna täcka
frekvensområdet 10—1000 p/s. Data för
olika galvanometertyper, se tab. 2:2.
Vridspolegalvanometerns konstruktion. En
mångfald utföringsformer finnas. Efter av?
läsningsanordningen kan en indelning
göras i visar?, spegel? och ljusvisargalva?
nometrar, med hänsyn till spolens anord?
ning dessutom i instrument med spets?
lagring, spännbandupphängning och ren
bandupphängning. Visargalvanometrar
kunna ha alla tre upphängningsanord?
ningarna, spegelgalvanometrar ha oftast
bandupphängning. Ljusvisargalvanometrar
ha spännbandupphängning.
De flesta galvanometrar äro försedda
med en arreteringsanordning och en skruv
för spolens nollställning. Vanligen ha de
också ställskruvar och en libell, varmed
instrumentet kan ställas vågrätt. Vid
spännbandupphängning är detta dock ej
nödvändigt.
Spegelgalvanometerns avläsning sker
antingen med skala och belysningsanord?
Fig. 2/4. Ljusvisarinstrument enligt Siemens
& Halske (ATM J 015-2). A skalbelys*
ningslampa, B och D linser, C fast index,
E spegel på det rörliga systemet, F matt*
glasskala.
890
INGEN JÖRSHANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
