Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska och magnetiska mätningar - 4. Mätmetoder för växelström - Mätning av ström och spänning - Mätning av höga strömmar och spänningar - Mätning av låga strömmar och spänningar - Mekaniska mätlikriktare (»svänglikriktare») - Mätning av effekt - Växelströmsbryggor - Nollindikatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA MÄTNINGAR
kan hållas under 1 à 2 minuter, omsätts
ningsfelet under 0,oi % vid strömtransfor*
matorer och 0,i % vid spänningstransfor*
matorer. För tekniskt bruk räcker ofta
enklare transformatorer.
Mätning av låga strömmar och spänningar
är långt svårare vid växelström än vid
likström. Vridspoleinstrument med torr*
likriktare eller termokors äro användbara
ned till någon tiondels mA resp. några
hundradels V. Lägre strömmar och spän*
ningar mätas bäst med elektronrörskopp*
lingar, se under Mätningar med hjälp av
elektronrör, s. 913. Man kan också liksom
vid likström låta strömmen passera ett
stort motstånd och mäta spänningsfallet
med en elektrometer.
Ex.: Strömstyrka 0,i mA, ett motstånd på
1 MQ ger 100 V spänningsfall. Detta ger
fullt utslag på en måttligt känslig elektro*
meter. Om dess kapacitans är 10 pF så
blir impedansen vid 50 p/s 300 MQ, alltså
300 gånger så stor som motståndets.
Mekaniska mätlikriktare (»svänglikrik*
tare») användas för mätningar av små
strömmar och spänningar. De bestå av en
tunga, som vibrerar mellan polerna på en
elektromagnet. Tungan gör härvid under
en halvperiod kontakt mot ett stift. Mät*
spänningen och spänningen till magnet*
lindningen måste ha samma frekvens.
Kontakten får belastas med högst 1 V och
1 mA. Frekvensområdet är 0—150 p/s.
Litteratur: Krönert, J. Neuere Messmetho*
den mit Schwingkontakt*Gleichrichtern,
Z. techn. Phys. 14, 1933, s. 474; Pfannen*
müller, H. Mechanische Gleichrichter für
Messzwecke, ATM Z 540—1, 2, 3, 4, 5,6.
Mätning av effekt
Växelströmseffekt i rent ohmska impe*
danser kan mätas med ampere* och voit*
meter (med korrektion för voltmeterns
strömförbrukning). Om cos«p<l begagnas
wattmetrar.
Svårigheter uppstå vid mätning av låga
effekter genom att wattmeterns egenför*
brukning är jämförbar med den uppmätta
effekten. Korrektion måste göras för
effektförbrukning antingen i ström* eller
spänningsspolen, beroende på kopplingen.
Speciella mätmetoder finnas för mätning
vid höga frekvenser (>1000 p/s), t. ex.
fre=vo/fmefer*metoden och tre=amperemeter*
metoden, se Bubert. Även vid dessa me*
toder måste korrektioner införas för in*
strumentens egenförbrukning. Termiska
wattmetrar äro känsliga och relativt obe*
roende av frekvensen, men besvärliga att
arbeta med, se Pfestorf.
Litteratur: Keinath, G. Die Technik elekt*
rischer Messgeräte, Bd 2, Messverfåhrén,
3. Aufl., München 1928, s. 69—109; Bu*
bert, J. Messung kleiner Wechselstromleist*
ungen, ATM V 3412—1 (1941); Pfestorf,
G. Messung kleiner Leistungen mit ther*
mischen Messgeräten, ATM V 3418—2
(1933).
Växelströmsbryggor
Nollindikatorer. Vanligast vid kraftteknisk
frekvens är vibrationsgalvanometern, vid
hörbara frekvenser hörtelefonen och vid
högre frekvenser någon kombination av
elektronrörsförstärkare och mätinstrument,
katodstråleoscillograf e. d.
Vibrationsgalvanometern (s. 890) måste
alltid vara inställd för resonans med mät*
frekvensen. Känsligheten vid resonans är
i hög grad beroende av dämpningen, som
i sin tur beror på konstruktiva utförandet.
En ordinär typ har vid 50 p/s en ström*
känslighet på 10"8 A och en spännings*
känslighet på 10"6 V.
Hörtelefonen är användbar för frekven*
ser inom hela det hörbara området. Ström*
känsligheten i området 800—1200 p/s,
904
FNGENJÖRSH ANDBOKEN l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>