- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
908

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska och magnetiska mätningar - 4. Mätmetoder för växelström - Mätning av kapacitans - 5. Mätningar med hjälp av elektronrör - Rörtyper och rördata

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA MÄTNINGAR

ligt figuren. Med omkopplaren avstäm?
mes då omväxlande bryggan och hjälp?
grenen, tills bästa ljudminimum erhålles.
En sådan Wagner?jord är användbar även
vid andra bryggkopplingar.

Litteratur till kap. i—4. Brion, G. und
Vieweg V. Starkstrommesstechnik, Berlin
1933; Curtis, H. Electrical Measurements
(Precise Comparisons of Standards and
Absolute Determinations of the Units),
New York 1937; Handbuch der Physik,
Bd 16, Apparate und Messmethoden für
Elektrizität und Magnetismus, Berlin 1927;
Jaeger, W. Elektrische Messtechnik, 3.
Aufl., Leipzig 1928; Keinath, G. Die Tech?
nik elektrischer Messgeräte, 2 Bd, 3. Aufl.,
München 1928; Kohlrausch, Praktische
Physik 1, 2, 18. Aufl., Leipzig 1943;
Michels, W. C. Advanced Electrical Mea?
surements, 2d ed., New York 1944; Palm,
A. Elektrische Messgeräte und Mess?
einrichtungen, 2. Aufl., Berlin 1942; Ridder?
vold, H. Elektrotekniske måleinstrumente
og målemetoder, Oslo 1940; Skirl, W.
Elektrische Messungen, 2. Aufl., Berlin
1936; Valentiner, S. Elektrische Messme?
thoden und Messinstrumente, Braun?
schweig 1930; Vigoureux, P. and Webb,
C. E. Principles of Electric and Magnetic
Measurements, London 1936.

Kap. Mätningar med hjälp av
elektronrör

Rörtyper och rördata

Med elektronrör avses högevakuerade
rör med två eller flera elektroder, varav
en elektriskt upphettad glödkatod och en
anod. Anoden har positiv spänning i för?
hållande till katoden och uppfångar de
från denna emitterade elektronerna, vari?
genom en anodström flyter genom röret.

Fig. 5/1. Elektronrör, a. diod, b. triod, c.
tetrod, d. pentod. Elektroderna äro 1
katod, 2 anod, 3 styrgaller, 4 skärmgaller,
5 bromsgaller.

Storleken av anodströmmen kan påverkas
med ett eller flera galler, placerade mellan
katod och anod.

Tre typer av glödkatoder användas:
volfram, torierad volfram och oxidkato?
der. Volframkatoder användas förutom i
vissa specialrör endast i större rörtyper,
t. ex. i likriktarrör för högre spänningar.
Vanligast är numera oxidkatoden, be?
stående av en metalltråd, överdragen med
en blandning av barium? och strontium?
oxid. Vid direkt upphettade rör ligger

Fig. 5/2. Emissionsströmmen i en diod.
Den heldragna kurvan gäller ett rör med
volframkatod vid två olika värden på
glödspänningen, den streckade avböjande
linjen gäller ett rör med oxidkatod.

908

[NGENföRSHANDROKF.N I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0924.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free