Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska och magnetiska mätningar - 6. Mätningar på ferromagnetiska material - Definition av magnetiska storheter - Avmagnetisering - Magnetisk efterverkan - Ackommodering - Avmagnetiseringsfaktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mätningar på ferromagnetiska material
räckligt låga värden, dels att frekvensen
ej är för hög. I stället för avmagnetise?
ring med 50?periodig växelström får man
då begagna lägre frekvenser, ned till några
p/s. Mycket högpermeabla material er?
hålla redan på grund av det jordmagne?
tiska fältet en märkbar magnetisering.
En avmagnetiseringsapparat, med vilken
fältstyrkeändringen sker fullkomligt kon?
tinuerligt, finnes beskriven i Gumlich s. 28.
Magnetisk efterverkan. Vid en diskonti?
nuerlig ändring av fältstyrkan sker ej
motsvarande magnetiseringsändring mo?
mentant, vilket förutom av virvelströmmar
beror av ännu ej helt klarlagda atomära
förlopp vid magnetiseringen. Vid vissa
material, särskilt sådana med hög permea?
bilitet och stor area, kan det dröja flera
tiotal sekunder innan det nya B?värdet
fullständigt har inställt sig. Den magne?
tiska efterverkan ger upphov till fel spe?
ciellt vid de ballistiska mätmetoderna.
Ackommodering. Före mätning av en
hysteresslinga bör provet få genomlöpa
hysteresslingan ett antal gånger (10 à 20)
genom att strömmen kommuteras vid den
maximala strömstyrkan. Orsaken härtill
är att fluxtätheten B vid de första kom?
muteringarna ändrar sig något men små?
ningom antar ett konstant värde. Effek?
ten kan uppgå till några procent, se Spoo?
ner s. 288.
Avmagnetiseringsfaktor. Vid magnetise?
ring av ett ringformigt prov med en lik?
formigt fördelad magnetiseringslindning
kan fältstyrkan exakt beräknas ur spo?
lens data och strömstyrkan enl. formeln
för ringspole på s. 929. Vid ett prov med
fria ändytor däremot, exempelvis en stav,
blir fältstyrkan i provet alltid lägre än den
ur spolens data beräknade, beroende på att
magnetiseringen hos provet ger upphov
till ett motriktat »avmagnetiserande fält»,
vars styrka i varje punkt av provet är
proportionell mot den där rådande magne?
tiseringen. Endast för en ellipsoid är
magnetiseringen densamma i alla delar av
provet, så att man kan ånge det avmagne?
tiserande fältet som en konstant gånger
magnetiseringen. Proportionalitetsfaktorn
kallas avmagrietiseringsfaktom N, och man
får alltså
Ht=Hy-NM
där Hj=fältstyrkan i provet (den »inre»
fältstyrkan)
Hy= den yttre fältstyrkan (den fält?
styrka som skulle råda om provet
vore avlägsnat)
M= magnetiseringen
Observera att i CGS?sytemet är avmagne?
tiseringsfaktorn 4v* ggr större,
NCGS=4ttNmks
Avmagnetiseringsfaktorn kan för en
ellipsoid beräknas exakt. För en rotations?
ellipsoid blir den enbart beroende av för?
hållandet p mellan ellipsoidens längd och
största diametern, se Kohlrausch 2 s. 101,
Osborn, och Würschmidt. Tab. 6:1 återger
värdet på N för olika p?värden.
För övriga former kan N endast approxi?
mativt beräknas. Utförliga beräkningar ha
utförts av Würschmidt för cylindriska
prov. För dessa har avmagnetiseringsfak?
torn även bestämts experimentellt, dels
med magnetometer, dels ballistiskt. Den
blir förutom av dimensionsförhållandet p
beroende såväl av mätmetoden som pro?
vets permeabilitet och magnetiska för?
historia. Några talvärden återfinnas i
tab. 6: 1. En cylinder med koniska ändar
har under vissa villkor nära samma N
som en ellipsoid, se Kohlrausch 2 s. 101
Ex.: Vid en cylindrisk stav med längden
0,5 m och diametern 10 mm, alltså p = 50,
har ballistiskt med en spole på provets
mitt uppmätts B = 0,o24 Wb/m2 vid Hy = 30
At/m. Beräkna den inre fältstyrkan Hj
och provets permeabilitet i mätpunkten!
ALLMÄNNA DELEN
919
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
