Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk litteraturtjänst - Bibliografiska klassificeringssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK LITTERATURTJÄNST
efter ett visst system, så att man, utan att
behöva läsa igenom dem alla, kan finna
vad man söker.
I många fall, och speciellt då man för
bibliografin icke i första hand behöver ta
någon hänsyn till böckernas innehåll, är
detta problem lätt löst genom en alfabes
tisk ordning efter något ord i titeln, vans
ligen författarnamnet. Gäller det däremot
en bibliografi eller katalog, där skrifters
nas innehåll är av grundläggande betys
delse, äro förhållandena mer komplices
råde. Här spelar valet av ett praktiskt
ordningssystem en mycket stor roll för
bibliografins användbarhet.
Ett ur många synpunkter praktiskt sys
stern är att anordna titlarna alfabetiskt
efter ämnesord, dvs. ett ord, som sams
manfattar vad skriften handlar om. Denna
anordning användes i flera bibliografier,
t. ex. Engineering Index.
För den som är förtrogen med den ans
vända nomenklaturen, är naturligtvis ett
dylikt system det lättast användbara. Det
fordras icke några som helst förstudier
för att finna sig till rätta i en dylik bibliot
graf i.
Å andra sidan äger detta emellertid
även en del nackdelar. Nära sammanhös
rande ämnen bli av språkliga skäl spridda
långt ifrån varandra. Därför fordras ett
vitt utgrenat hänvisningssystem. Hänviss
ningar fordras vidare på grund av att den
tekniska nomenklaturen i så många fall
ännu icke är standardiserad. Slutligen är
en sådan bibliografi så fast förankrad i ett
visst språk och en viss terminologi, att
den icke kan användas av andra än dem,
som äro väl insatta häri. Det är därför
betecknande, att anordningen efter ämnes*
ord användes speciellt i de anglosaxiska
länderna, där ju språkfrågan icke spelar
någon roll.
Dessa nackdelar ha gjort att man i bes
tydligt större utsträckning i stället använs
der en systematisk anordning av titlarna,
där dessa ordnas i vissa grupper, vilka
sinsemellan äro övers eller underordnade.
För att begagna en sådan bibliografi fords
ras naturligtvis att man satt sig in i sys
stemet, men å andra sidan är systemet
helt oberoende av språket och kan med
samma fördel användas inom olika språks
områden. Dessutom ger den en lättare
överblick över större vetenskapsområden,
utan att man behöver använda hänviss
ningar.
I svenska bibliotek använda system. De i
de svenska biblioteken använda bibliogra*
fiska systemen äro huvudsakligen följande:
De tekniska högskolornas bibliotek ans
vända det s. k. LCssystemet, ursprunglig
gen utarbetat för Library of Congress i
Washington.
Detta system består av följande huvuds
avdelningar:
A Skrifter av allmänt och blandat innes
håll.
B Filosofi.
C Historiska hjälpvetenskaper.
D Historia och geografi (utom Amerika).
E Amerika och USA i allmänhet.
F USA lokalt och Amerika utom USA.
G Geografi, antropologi.
H Sociala vetenskaper.
J Statsrätt och statskunskap.
K Lagar.
L Undervisningsväsen och pedagogik.
M Musik.
N Bildande konst.
P Språkvetenskap och litteraturhistoria.
Q Naturvetenskap.
R Medicin.
S Lanthushållning.
T Teknologi.
U Krigsvetenskap.
V Sjöväsen, sjökrigsvetenskap, skeppss
byggeri.
Z Boks och biblioteksväsen.
Dessa huvudgrupper äro underavdelade
i grupper betecknade med ytterligare en
1008
INGEN JÖRS HANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
