Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLERANSER
Sådana avvikelser från arbetsstyckets
tänkta form såsom grova ojämnheter,
knölighet, ovalitet, konicitet o. d. kallas
makrometriska fel, och man bör taga hän*
syn till dem vid toleranssättningen. Om
icke någon angivelse finns härom, är det
tillåtet att utnyttja hela måttoleransom*
rådet och godtaga den noggrannhet, som
bearbetningsmetoden ger. Finnes däremot
vissa fordringar på noggrann geometrisk
form, måste man ånge särskild tolerans
och mäta dessa avvikelser. Enligt Taylors
metod upptäckas de lätt men icke med
mätdon, som äro av samma typ för min*
och maxkontroll, t. ex. ringtolkar.
Avvikelser från cylindrisk form
En toleransangivelse för t. ex. en axel
innebär, att axelns ytor skola ligga mel*
lan två matematiska cylinderytor, den
yttre med maxmåttet och den inre med
minmåttet som diameter, enligt fig. 2/5
och 2/6.
Toleransangivelsen för tillåtna formav*
vikelser, om icke hela toleransområdet
får utnyttjas, kan t. ex. för en axel ske
på något av följande sätt: »Ovalitet max
0,03», »Konicitet på 100 mm max 0,03»
eller »Rund inom 30 p», i vilket fall
ingen som helst formavvikelse får över*
stiga 30 i". Lämpligare är dock att an*
vända ISA*beteckningar även här t. ex.
vid 60 mm axel: 60 h9/IT 7, vilket inne*
bär, att axelns tolerans är h9, men att
formfelen skall hållas inom området IT 7,
dvs. för 60 mm = 30 f*.
En sådan inskränkt formtolerans kan
icke utan vidare kontrolleras med vanliga
fasta mätdon, utan kontrollen måste ske
med mikrometer eller indikator. För att
undvika detta tidsödande och relativt dyra
mätförfarande torde det ibland vara lämp*
ligare att trots större tillverkningskost*
nåder välja en snävare tolerans för arbets*
stycket, i detta fall 60 h7, där då de van*
liga mätdonen äro tillräckliga för kontroll.
Fig. 2/5. Exempel på orundhet. Den skug=
gade cirkelringen är toleransområdet.
Sådant formfel, som visas i fig. 2/5 b,
s. k. liktjockning, uppstår ofta vid slip*
ning och kan icke med fasta mätdon
skiljas från cirkulär sektion utan måste
kontrollen ske genom trepunktsmätning.
Att säkra sig mot denna avvikelse kan
endast ske genom mycket snäv tolerans*
sättning.
Plana ytor
Planhet: För skevhet o. d. kan måttole*
rans ej anges, då man saknar referens*
yta vid kontrollen. Däremot kan man i
Fig. 2/6. Axlar med geometriska formav=
vikelser. De skuggade fälten äro tolerans=
områdena.
30
INGEN ]ÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
