- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
44

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

YTBESKAFFENHET

Civilingenjör H. Hallendorff och ingenjör S. H:son Tideström

Litteratur.

Schmaltz, G. Technische Oberflächen*
kunde*. Springer, Berlin 1936. (Även rysk
uppl.).

Leinweber, P. Passung und Gestaltung*.
Springer, Berlin 1941.

Schlesinger. Surface Finish and the Func*
tion of Parts, Engineering, London 1943.

Reason, Hopkins, Garrod. Measurement
of Surface finish by Stylus Methods.
Taylor, Taylor &. Hobson, Leicester 944.

American Standard, ASA B46. 1—1947.
Surface roughness, waviness and lay.

Hallendorff, H. Ytjämnhetsstandardise*
ring. Verkstäderna febr. 1946.

Meddelanden från Svenska verkstadsindu*
strins standardcentral, SMS*reg. 1.35,
särtryck 323, Verkstäderna nr 3, 947.

Zetterlund, Toleranser och passningar, Mes
kanförbundet, 1946.

Bieling, Systematischer Prüfung der Zer*
spanbarkeit, Werkstadtstecknik, Der Bet*
trieb, Nr 5, 1944.

V. D. I. nr 42, okt. 1933 och nr 33—34,
aug. 1943;

* Grundläggande.

Grundbegrepp

Formfel eller makrometriska fel ha be*
handlats å s. 30. En yta vars form ligger
inom tillåtna toleransgränser kan dock
uppvisa icke önskvärda avvikelser i själva
ytan av kristallografisk eller mikrogeomet*
risk natur. Som gräns mellan makro* och
mikrogeometriska fel har man — med
vissa modifikationer — valt en utsträck*
ning i ytans riktning av 1 mm.

Ytbeskaffenheten har mycket stor be*
tydelse på många områden. Ofta strävar
man efter att ställa den egenskap (frik*
tionskoefficient, nötningsmotstånd etc.),
som erfordras, i relation till någon mätbar
geometrisk storhet. Därigenom lägges en
siffermässig grund för kvalitetsättning ge*
nom mätning. Det kan gälla ytans förmåga
att tåla höga tryck utan att deforme*
ras, dvs. bärigheten, eller dess mot*
ståndskraft mot avnötning i rörliga för*
band. Vidare kan ytans egenskaper inver*
ka på utmattningshållfastheten samt på
den termiska och optiska reflektions* eller
absorptionsförmågan. Se under »Ytbeskaf*
fenhetens praktiska betydelse», s. 47.

Kristallografiska fel äro beroende av ma*
terialets molekylstorlek och sätter en
gräns för mätnoggrannheten. För praktisk
mätning har emellertid denna ojämnhet
ännu ingen större betydelse. En stålmole*
kyl har t. ex. diametern 0,ooi

Däremot beror ytors vidhäftningsför=
måga i hög grad på deras molekylära
och kristalliniska uppbyggnad, så att t. ex.
vidhäftningskraften mellan passbitar kan
uppgå till ca 40 kgf/cm2. Vidare är den*
na egenskap av stor betydelse för den
mängd smörjmedel, som kan häfta vid
ytan av en maskindel och på detta sätt
inverka på funktionen.

Mikrogeometriska fel hänföra sig till så*
dana ojämnheter i ytan, som förorsakas
av t. ex. ett verktygs form och arbetssätt
eller genom att vid bearbetningen materias
let fått strukturen eller hårdheten ändrad
eller inre spänningar uppstått.

44

INGENJÖRSHANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free