Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTA FÖRBAND
Fig. 1/12. Försänkt nit i tunn plåt.
Flygplansnitning
Material. Nitarna göras av samma ma*
terial som de hopnitade delarna, exempel*
vis rostbeständigt stål, duraluminium etc.
Nitar av duraluminium och liknande ma*
terial glödgas till 500° à 520° och avkylas
hastigt strax innan nitningen skall ske.
Nitform.
Sätthuvudet göres ofta med kullrig eller
flat form. Om utseendet ej spelar någon
roll kan sätthuvudet göras platt liksom
sluthuvudet i fig. 1/12. Denna visar ex*
empel på en försänkt nit i tunn plåt, där
också nitämnet formats till en spets, så
att man med nitämnet kan slå hål i plåten.
Överhuvud taget är det av vikt, att hålen
ej göras onödigt stora.
I mycket tunna plåtar användes rör*
nitar, som på grund av sin större diame*
ter ge lägre hålkanttryck.
Beräkning.
Diametern på massiva nitar väljes van*
ligen mellan
d — 3,15+0,3 och cf = 2,7s+l,i
med s = tjockleken på en plåt i mm (mel*
lan 0,2 och 2 mm).
För rörnitar brukar man tillåta hälften så
stor skjuvspänning som vid massiva nitar.
Fp = kraften på en nit i kgf.
D= nitens ytterdimater i cm
d = nitens innerdiameter i cm
Fig. 1/13. Sprängnit.
O
Fig. 1/14. Fope= eller Hawker=nit.
j • , i i • D~d
sn — nitens godstjocklek i cm = —^—
rn= tillåten skjuvspänning på massiv nit
i kgf/cm2
Vanligen göres sn = s à 1,5 s.
Speciella nitmetoder.
Vid konstruktioner, där mothåll ej kan
anordnas kan någon av de i fig. 1/13 och
1/14 använda metoderna komma i fråga.
I hålniten fig. 1/13 inlägges en språng*
laddning, som bringas att explodera där*
igenom att niten uppvärmes utifrån till
ca 130°. Popeniten enligt fig. 1/14 är
en rörnit, som tillika med stiftet sättes in
i nithålet. Därefter utdrages stiftet, varvid
först sluthuvudet utbildas och därefter
stiftets huvud skjuvas av.
Kap. 2. Skruvförband
Gängformer
Gängans dimensioner bestämmas av ytter*
diametern, kärndiametern, medeldiame*
tern, stigningen och gängformen. Med
gängdjupet betecknas halva skillnaden
mellan ytter* och medeldiametern. Stig*
ningen räknas alltid parallellt med gän*
gans axel och avser avståndet mellan
samma gängas motsvarande parti, exem*
60
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
