Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"MASKINELEMENT
Fig. 2/20. Svängningssystern, visande prin=
cipen för resonansdämpare.
ringarna och dels genom ändring av mas*
sorna i konstruktionerna. Fjädrande kopp*
lingar, ändring av axeldiametrar och fjäd*
rande upphängning äro exempel på den
förra metoden och svänghjul, trumrotor*
konstruktioner och tunga fjäderlagrade
fundament äro exempel på den senare
metoden.
Ofta kan det vara omöjligt att lägga
egensvängningstalen på betryggande av*
stånd från störningsfrekvenserna, och då
måste man tillgripa dämpning.
Ofta utföres dämpningen så, att de
fjädrande elementen i konstruktionen sam*
tidigt verka dämpande, exempelvis vid
fjädrande upphängning i gummi och
bladfjädrar. Man kan också parallellkoppla
speciella dämpningsanordningar med de
fjädrande elementen, t. ex. stötdämpare av
friktions* och hydraulisk typ.
En effektiv metod att dämpa
svängningar inom ett begränsat frekvensområde
är att använda s. k. resonansdämpare, vars
princip i fallet en frihetsgrad framgår av
fig. 2/20. I fig. 2/21 anger kurvan A
amplitudförstoringen som funktion av W>’0,
med mycket stor dämpning mellan hu*
vudmassa och dämpmassa, d. v. s. då hu*
vudmassan ökats med dämpmassan.
J’0 = det ursprungliga systemets egenfre*
kvens.
Kurva B visar det fall, då dämpningen
mellan huvudmassa och dämpmassa = 0.
För fallet viskös dämpning gå samtliga
A: dämpningen mycket stor.
B: dämpningen = 0.
C: dämpningen av normal storleksordning.
Fig. 2/21. Amplitudförstoringen vid en
resonansdämpare som funktion av >’/»’„ vid
några olika dämpningar.
amplitudförstoringskurvor för olika dämp*
ningskonstanter genom punkterna a och b.
En sådan kurva är C.
Denna typ av dämpare måste avstämmas,
så att punkterna a och b komma på lämp*
lig höjd inbördes. Om t. ex. punkterna
a och b skola komma på samma höjd
fordras att:
1
1 +
(76)
där
<’ In
4 8 ’ k’<
\ md
Övriga beteckningar enl. fig. 2/20.
Punkternas a och b abskissor erhållas
ur formeln:
—2- -
- • 1 +
= 0
1 + 1
+
(77)
126
INGEN ] ÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
