Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kilremsväxlar
Räknar man med Fp = 10 • b • <5 blir
där b och <5 äro remmens bredd och tjocks
lek i cm. Mot rembanan minskas armarnas
dimensioner till 80 °/o av dimensionen vid
navet.
Remskivor med större bredd än ca 300
mm utföras ofta med två armsystem.
Remskivevikter. Den ungefärliga remskis
vevikten kan uppskattas med ledning av
fig. 11/11.
SKF utför dels små tudelade remskivor
av gjutjärn, dels större tudelade skivor
med nav och armsystem av gjutjärn samt
rembana av stålplåt. De vikter, som för
dessa beräknas med ledning av tab. 11:5
ge resultat som med några procent skilja
sig från kataloguppgifterna.
Dessutom tillverkas även remskivor av
trä, som äro lätta och giva högt värde på
friktionskoefficienten.
Remskivans fastgöring vid axeln. Enligt
SKF kunna lätta tudelade remskivor kläms
mas fast på axeln, om vridande momentet
Mv <; 40^ kgfcm vid skivor < 600 mm
och Mv <L 60 dt kgfcm vid skivor mellan
650 och 1000 mm diameter (dt = axeldias
metern i mm).
Större remskivor fästas med plattkil upp
till Mv = 17# • D à 20 D kgfcm (D=rems
skivans diameter i mm). Vid högre bes
lastningar användes krysskil, försänkt i
axeln.
Kap. 12. Kilremsväxlar
För beräkningar, anordningar och kons
struktioner lämnas upplysningar i leves
rantörernas kataloger. På grund av den
betydligt ökade friktionskraften mellan
rem och skiva kan man använda större uts
Fig. 12/1. Normal kilremsektiori.
växling och kortare axelavstånd än vid
vanliga remväxlar. Kilremmarna ha den
form som visas på fig. 12/1 och bestå av
en eller flera kärnor av gummiimpregnes
rad bomullsduk eller stråd samt slitlager
av bomullsväv. Vinkeln ß varierar för olika
fabrikat mellan 38° och 40°. För normala
remmar finner man förhållandet 0,62
à 0,7, under det att »lätta» remmar, som
äro smidigare och tillåta mindre remskis
vor, ha h/bæ0,55.
Remmens genomskärningsarea är
F=bh-h2tg^- = bh 1-ytgy
ß° ^ ßß
30 0,268
32 0,287
34 0,306
36 0,325
38 0,344
40 0,364
Tab. 12: 1 anger remsektioner enligt
ett svenskt standardförslag. Måtten b • h
äro hämtade ur detta förslag (Särtryck
286, Verkstäderna nr 7, 1945), under det
att övriga uppgifter beräknats eller erhåls
lits ur ett nordiskt standardförslag (Särs
tryck 311, Verkstäderna nr 9, 1946).
Kilremmarna levereras i regel rundvävs
da utan skarv i standardlängder. De kunna
således endast med svårighet användas,
MASKINTEKNIK
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
