Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
Allmänna synpunkter
Under det att för lyftmaskiner, kranar
och hissar lyftkraften och lyfthöjden samt
vid vissa kranar antal lyft per timme ut»
göra de storheter, som bestämma anord»
ningens användbarhet och arbetsförmåga,
äro vid transportanordningar kapaciteten
Q i ton/h eller m3/h och transportlängden
L i m de data, som äro betecknande för
anordningen. Lyfthöjden H i m tillkommer
givetvis i de fall, där det är fråga om
stigande eller fallande transport.
Transportanordningar arbeta i allmänhet
kontinuerligt, vilket innebär, att godset på»
och avlastas automatiskt utan att maski»
neriet stannas. En del arbeta dock inter=
mittent, såsom de flesta linbanor samt
släpskopor och vagntransport i allmänhet.
Till de kontinuerligt arbetande transport»
anordningarna hör den stora gruppen
transportörer. Kännetecknande för dessa
är, att godset förflyttas medelst dragande
organ såsom band, kedjor eller linor i en
jämn ström. Vid skruvtransportörer pres»
sas materialet fram i en ränna medelst en
skruv, och vid pneumatiska transportörer
suges eller blåses det fram genom slutna
ledningar.
Val av transportanordning för ett visst än»
damål kan vara mycket svårt. Hänsyn
måste tagas ej blott till anläggningskost»
nad, drift» och underhållskostnad utan
även till lokala förhållanden såsom till»
gång till utrymme samt till det transporte»
råde godsets egenskaper, dess tyngd, styc»
kestorlek, bräcklighet, temperatur, slitför»
måga, kemiska egenskaper o. d.
Vid ekonomiska kalkyler kunna amor»
teringskostnader och ränta sammanföras
till ett årligt belopp, den s. k. annuiteten,
som kan beräknas ur uttrycket
†100 100
f=–\–A, där
A = anläggningskapitalet i kr, p= årlig
ränta i % och n = amorteringstid i år. p = 4
till 6 °/o alltefter allmänna räntesatsens
storlek. Värdet på n för kontinuerligt ar»
betande transportörer antages relativt litet
i jämförelse med vad fallet är vid exem»
pelvis sväng» och brokranar, där amorte*
ringstiden ofta uppgår till 20 år. Stor hän»
syn bör tagas till transportanordningens
årliga användningstid, till anläggningens
storlek och kvalitet samt ej minst till mo»
dernitetskrav. Mindre transportörer amor»
teras på 6 à 8 år, större anläggningar på
8 à 12 år.
Årliga driftkostnaderna,i\i\ka ingår kost»
nad för elenergi och personal, böra vara
låga, vilket i regel blir fallet, om personal
kan undvaras. Direkta energikostnader
kunna beräknas ur anordningens effekt»
behov och årliga användningstid. För
effektbehovet gälla vissa mer eller mindre
empiriska uttryck, som i det följande an»
givas för de vanligaste transportanord»
ningarna. För den mycket vanliga träns»
portörtyp, vid vilken massgodset släpas
eller via ett band rullas fram, kan en viss
allmängiltig formel enligt nedan an vän»
das.
Är kapaciteten Q ton/h och materialets
hastighet v m/s, blir vikten massgods per
0
m av transportoren =
3,6 • v
kg. Det dra»
gande organets vikt per m = q kg. Mot»
ståndet vid överparten, som förutsättes
vara lastpart, blir då
F1
där är en motståndskoeff., L = träns»
portörens längd i m och a = lutnings»
vinkeln. För underparten fås
= q - L - cosa kgf.
För övervinnande av lagerfriktion vid
drivskiva och motskiva gäller resp.
<*i
F» = t*l’Rl
A
290
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
