Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
slitaget, under det att kedjan eller kedjor*
na löpa fritt i rännan eller stundom i sär*
skilda spår, varigenom de skyddas för di*
rekta slag vid pålastningen.
Har kedjan rullar, få dessa löpa på ske*
nor av vinkeljärn, balkar eller rälsprofiler.
Underparten kan hänga fritt, såsom
fallet är vid korta transportörer, samt
där man avsiktligt vill undvika spänn*
lager vid motskivan (se fig. 1/14).
Den ofrånkomliga töjningen, som vid flera
parallellarbetande kedjor utfaller olika
för olika kedjor, upptages då lätt av un*
derparten, i det att dess nedhängning för*
ändras. Metoden kan dock ej användas,
om kedjan är försedd med breda medbrin?
gare, som kunna ställa sig snett.
Vid längre kedjetransportörer med släta
kedjor uppbäres underparten lämpligen av
rullar. Finnas medbringare, kunna dessa
vid enkel kedja löpa i gejder av vinkel*
järn e. d. och kedjan hänga fritt emellan.
Vid två kedjor och medbringare mellan
dessa söker man även tillämpa en liknande
anordning, då man nämligen principiellt
hellre bör slita på de lätt utbytbara med*
bringarna än på själva kedjan.
Användes kedja med rullar, bör under*
parten i likhet med överparten uppbäras
av rullarna, som få löpa på lämpliga skenor.
Frihängande kedjor. Nedhängning och
spänningar
Är underparten uppburen och transpor*
tören horisontal eller svagt lutande, kan
spänningen i underparten i allmänhet för*
summas. Största kraften i kedjan uppstår
då, där överparten löper på drivhjulet och
Smax~F=periferikraften, som beräknas
med hänsyn till alla friktionsmotstånd.
Skulle transportören arbeta med »bak*
drag» med fotskivan drivande, vilket dock
bör undvikas, blir givetvis underparten ut*
satt för kraften Smax, under det att kraf*
ten blirÄiO, där överparten lämnar fot*
skivan.
Vid frihängande kedjor kunna emeller*
tid rätt stora krafter uppstå i underparten,
och krafterna fortplanta sig även till över*
parten, så att Smax blir > F. Fig. 1/14 vi*
sar en transportör med frihängande ked*
ja. Driften förutsättes normal med
skivan A som drivskiva och upplägg*
ningen horisontal eller svagt lutande. Då
gäller med beteckning enligt figuren för
spänningen i kedjans underpart:
kgf
H = kedjekraftens horisontalkomposant,
som överallt är lika stor.
Detta enkla uttryck gäller dock endast
under antagande, att kurvan kan ersättas
med en flack parabelbåge. Förutsättnin*
gen härför är att f:J<0,io. Vid större
nedhängningar måste man räkna med den
åtskilligt besvärligare kedjelinjen.
Den största statiska kraft, som uppstår
i kedjan vid drivskivan, blir då
Smax = F + So kgf-
300
INGEN JÖRS HANDBOKEN
Fig. 1/14. Transportör med frihängande underpart. A-drivskiva, B = fast motskiva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
