Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
enligt i det föregående angiven formel och
därefter volymen av 1 m rem samt antager
följande spec. vikter för remmen:
För 28 oz väv 7= 1,3, för 32 oz väv 7= 1,4
och för 36 oz väv 7=1,5.
Balataremmar
Balata utvinnes liksom gummi ur mjölk?
saften från vissa träd men har delvis helt
andra egenskaper än detta. Vid vanliga
temperaturer är balatan starkare och hår?
dare än kautschuk och töjer sig mindre.
Redan vid 50° C blir den dock plastisk och
klibbig samt smälter vid ca 150 C. En be?
tydande fördel är, att balata ej »åldras på
samma sätt som gummit.
Balataremmar tillverkas på ungefär sam«
ma sätt som gummiremmar, dock utan till?
satsmaterial och vulkanisering. Vävinläg?
gen utgöras vanligen av 38 oz eller 40 oz
bomullsväv, varför en balatarem vid sam?
ma rembredd och samma antal inlägg är
starkare än en gummirem.
Tillåten påkänning får uppgå till resp. 5,5
och 6 kgf per inlägg och cm rembredd.
På grund av sin styvhet arbetar balata?
remmen bäst plan eller svagt kupad. Som
transmissionsrem och elevatorrem är den
särskilt lämplig, men även som transport?
band har den stor användning, där tem?
peraturförhållanden ej hindra dess begag?
nande. Mot vatten är balataremmen syn?
nerligen okänslig. Balatan är emellertid ej
så motståndskraftig mot mekanisk nötning
som gummit, varför remmarna ej utföras
med täckplattor. Balataremmar böra därför
ej användas för hårt, slitande, skarpkantigt
gods.
Rembredderna äro desamma som vid gum*
miremmar och för remhastigheten gälla
samma värden.
Remtjockleken kan beräknas ur
t = 1,2 • i mm
För 38 oz väv är 7^1,15 och för 40 oz väv
7 = 1,2.
Bomullsremmar
För lätt och icke slitande gods kunna
de billigare bomullsremmarna mycket väl
användas. Impregnerade, s. k. bruna rem?
mar böra föredragas framför vita, oimpreg?
nerade, då de bättre motstå fukt och väta.
Vanliga dimensioner äro B = 300—1000
mm.
Med avseende på vävens styrka brukar
man skilja mellan vanlig rem med f = 6
mm, extra tjock med t —9 mm och 3?dub?
bel med f=12 mm.
Tillåten påkänning för resp. remmar= 18,
25 och 33 kgf per cm rembredd, motsva?
rande en säkerhetsfaktor mot brott av
12-15.
Remskarvar
Enklast och billigast är den sydda stum*
skarven, men den har av flera orsaker så
gott som ingen användning vid transport?
remmar. De hål, som göras för syremmen
nära intill den avskurna remkanten, för?
svaga väsentligt bandet, ty krafterna kom?
ma att upptagas av de svaga väfttrådarna.
Skarvens styrka blir på detta sätt blott en
ringa del av bandets. Därjämte får man
ej en tätt slutande skarv, utan vävlagren
i remändarna bli oskyddade. Man använ?
der i stället remlås av metall, limmade och
sydda trappstegsskarvar eller vulkanisera?
de skarvar. Med de två sistnämnda meto?
derna erhållas s. k. ändlösa remmar.
Fig. 1/17 visar ett »Bristol» remfäste med
sex spikar. För plan rem kan man använ?
da ett enda fäste med ett flertal spikar över
hela rembredden, men om remmen skall
kunna kupas, måste flera, kortare fästen
användas. Skarven är enkel och relativt
kraftig men är ej att anse som fullgod.
Bättre är remfäste med skruvar enligt fig.
1/18. Med skruvarna pressas stålplattan
mot remmen, och spikarna tränga in i den?
Fig. 1/17. Fig. 1/18.
Fig. 1/17. »Bristol» remfäste.
Fig. 1/18. Remfäste med skruvar.
304
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
