Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
Som bryttrumma får anses sådan trumma,
där omslutningsvinkeln <45°. Vid bärrul*
lar, där kontaktvinkeln uppgår till några
få grader, kunna betydligt mindre diamet?
rar användas, van.l 150 à 100 mm, i un*
dantagsfall 75 mm. Man tillåter detta där*
för att bandets verkliga krökningsradie blir
flera gånger större än rullens. Givetvis är
det dock för en starkt belastad rem ej för*
delaktigt att använda rullar med för små
diametrar.
Längden av trumman göres vanligen = rem*
bredden+ 50 à 60 mm vid mindre rembred*
der och+ 70 à 80 mm vid större. Ändski*
vor svarvas i regel svagt dubbelkoniska
eller välvda, så att diametern på mitten
blir störst med släppning 1: 60 à 1: 100.
Härmed vinnes, att remmen vid transpor*
törens ändpunkter får tendens att draga
sig åt mitten på trumman, varigenom dess
styrning förbättras.
Materialet är så gott som alltid gjutjärn.
Skivbanan beklädes i vissa fall med gum*
mi för ökande av friktionen. Vikter å svar*
våde gjutjärnstrummor angivas i tab. 1:9.
Stålband och stållinor
Stålband förekommer som transportorgan
vid stålbandstransportörer. Då detta ma*
skinelement hör så intimt samman med
stålbandstransportören har det behand*
lats i kap. 4. Stålbandstransportörer.
Stållinor förekomma bl. a. vid lintranspor*
törer, kabelbanor, linbanor, skophissar och
släpskopor. Som dragande (eller lyftande)
organ användas hiss* och kranlinor eller
liknande s. k. kardellinor, varmed förstås,
att linan är slagen av ett antal (vanl. 6)
kardeler kring en hampkärna, och varje
kardel i sin tur tvinnad av ett antal trå*
dar av relativt klen dimension. Dessa linor
kännetecknas av stor böjlighet och lämpa
sig således för att lindas upp på lintrum*
mor och brytas kring brytskivor. Som
hägrande organ (t. ex. vid linbanor) användas
nästan uteslutande s. k. spiralslagna linor
eller »kablar», vid vilka relativt grova trå*
dar äro slagna i koncentriska lager på var*
andra växelvis åt motsatt håll med en
kärntråd i mitten. Dylika linor äro själv*
fallet ytterst styva, och de kunna icke böjas
över vanliga hjul.
Resp. stållinetyper finnas dels beskrivna
under avsnitt Maskinelement, s. 279 och
dels under resp. anordningar, vid vilka de
användas.
Lageranordning
Fasta drivaxeln lagras vanligen i glidlager
i form av överfallslager med babbitsfoder.
Tab. 1:9. Vikter av remtrummor.
L Vikt kg vid D i mm -
mm 300 350 400 450 500 600 700 800 900 1000
350 40 47 53 65 75 95 125 150 175 210
450 54 68 73 85 95 115 155 180 210 245
550 62 77 88 105 120 160 200 230 270 320
650 76 90 100 120 140 180 245 285 335 400
750 83 105 110 140 160 200 290 340 400 480
850 98 120 125 160 180 225 325 385 460 550
950 110 135 145 180 210 245 350 425 510 610
1050 125 150 165 200 230 275 380 460 550 670
306
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
