Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
Fig. 2/5. Lamelltransportör som matare.
plattorna delvis övertäckande varandra, så
att godset ej släppes igenom. Ofta använ*
das kedjor med rullar för att minska frik*
tionen och därmed energiförbrukningen.
Matarens bredd = 0,4—1,5 m. Hastigheten
är låg, ca 0,i m/s. Regleringen av kapaci*
teten sker medelst skjutlucka eller ändring
av hastigheten. Många gånger använder
man spärrhjulsdrift, varvid hastighetsreg*
Iering på ett enkelt sätt möjliggöres. För
kapaciteten gäller samma uttryck som för
remmataren.
Vid stora malmfickor, i vilka malmvagnar
tömmas direkt, erfordras synnerligen kraf*
tiga mataranordningar med förmåga att
upptaga de oerhört stora slagpåkänningar*
na samt den betydande nötning, som med
nödvändighet måste uppstå. I princip ut*
föras dylika matare som lamelltransportö*
rer, men materialet i lameller, kedjor, rul*
lar och alla delar, som äro utsatt för direk?
ta slag och slitage, utgöres av manganstål.
Detta material besitter både stor slagseghet
och hårdhet. Hårdheten ökar vid den kall*
bearbetning, som slagåverkan innebär, så
att Brinelltalet höjes till 400 à 500 från
ursprungliga ca 180. Segheten och därmed
förmågan att upptaga slag kvarstår dock
till skillnad från vad fallet är vid vanligt
kolstål. (Se fig. 5/3 s. 331.)
Vid matare för malm, kalksten o. d., där
med vissa intervall mycket stora stycken
skola passera över mataren, är det vanligt
Fig. 2/6. Kättingmatare vid kross.
att framför öppningen över matarmattan
anbringa tunga ankarkättingar eller pend*
lande vikter enl. fig. 2/5. Under vanliga
förhållanden hänga dessa rätt ned och be*
gränsa materialskiktets höjd till det värde,
som motsvarar önskad kapacitet, men de
bilda en eftergivande vägg, som hindrar
eventuella driftstörningar, vilka kunna or*
sakas av exceptionellt stora materialklum*
par.
För sten, malm, kol och koks såväl fin*
som grovstyckigt användes ofta Ross
kät-tingmatare (fig. 2/6). Mataren består av
ett antal relativt tunga »ändlösa» kätting*
längder, vilka hänga ned från en driven
trumma och vila på godset. Detta glider
sakta utför en lutande ränna, och godsets
hastighet bestämmes därvid av kättingar*
nas rörelse. Slitningen av dessa blir obe*
tydlig, eftersom ingen relativ rörelse mel*
lan dem och godset äger rum. Matningen
regleras effektivt medelst ändring av trum*
mans varvantal.
I de fall då spärrhjulsdrift förekommer
vid matare, bör man beakta de ogynnsam*
ma förhållanden, under vilka spärrdriften
arbetar. Spärren träffar tanden med viss
stöt, och krafterna för övervinnande av
motstånden äro mycket stora. Motstånden
betingas av vilofriktionen, och massan,
310
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
