Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
Fig. 219. Vibrerande matare.
elektriskt skjutmotstånd noggrant regleras
ned till en minimikapacitet, som praktiskt
taget är noll.
För större kapaciteter och grovstyckigt
gods finnas särskilda matarrännor med
bredder om 0,6—1,o m. Dessa rännor, som
utföras av förstyvad stålplåt med utbytbar
slitplåt i botten, upphängas i svag lutning
i fyra punkter medelst fjädrar omedelbart
intill öppningen från en godsbehållare el?
ler lastficka. På undersidan är rännan för?
sedd med en eller flera vibrorotorer, som
giva rännan en oscillerande rörelse med
en amplitud av 0,5—3 mm, alltefter rän?
näns storlek och godsets art. Vid 50 per.
växelström ha rotorerna en frekvens av
3000 slag i minuten. Genom utbyte av ex?
centrar kan man ändra amplitudens stor?
lek. För regleringen av kapaciteten har
man dessutom möjlighet att ändra rännans
lutning. Dylika rännor ha i Sverige utförts
för kapaciteter upp till 300 ton grus per
timme, men något hinder att utföra matare
med ännu större kapacitet föreligger ej.
Effektbehovet är måttligt och varierar nor?
mal från 0,5 till 5 hk, det senare värdet
motsvarande en kapacitet av 100 ton/h.
Anmärkas bör att vibratorer med fördel
kunna anbringas på fickor och behållare,
vid vilka godset har benägenhet att fastna
eller bilda valv. De ständiga vibrationerna
innebära dock alltid ett slags utmattning
av materialet i rännor och plåtbehå.llare,
och i en del fall har man konstaterat sön?
derskakning av plåtar och stativ.
Kedjetransportörer. För en del partigods
som t. ex. massaved äro mataranordningar
stundom erforderliga, om också regeln i
detta fall är, att personalen ombesörjer in?
matningen av godset i den takt fabriken
kan emottaga och behandla detsamma.
Vid massafabriker är det mången gång
emellertid önskvärt, att en vedknippa, vä?
gande 3—8 ton och omfattande kanske ett
hundratal stockar, skall kunna läggas ned
på ett bord och upplösas samt sedan sue?
cessivt utmatas till en transportör, som för
stockarna till renseriet. Dylika mataran?
ordningar i form av flera (3—5) kedje?
transportörer liggande i serie efter var?
andra i omedelbar anslutning och med sue?
cessivt ökad hastighet hava utförts. Från
matarbordets sista sektion falla då stoc?
karna en eller ett par åt gången ned i
transportören.
Kap. 3. Remtransportörer
Av alla transportörer för massgods är
remtransportören den viktigaste. Den har
även stor användning för styckegodstrans?
port och förekommer ofta vid fabriker med
flytande tillverkning.
Fördelar: Enkelhet i konstruktion och an?
ordning, ringa egen vikt, relativt liten an?
läggningskostnad, stor kapacitet (upp till
ca 2000 m3/h), litet effektbehov, låga un?
derhållskostnader, stor driftsäkerhet samt
obetydlig kvalitetsförsämring av godset
under transporten.
Nackdelar: Lutningen av transportören är
begränsad till 20 à 25°. Remmen, vars kost?
312
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
