Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rem transportörer
Fig. 3/5. Avlastning vid remtrumma. Trum=
dim. = 500 mm. £ = 0,25 + 0,01 = 0,26. Tidsin=
tervall t = 0,i sek.
landena. Det är svårt att upprita den ex?
akt, enär många faktorer inverka. Bortser
man från glidning och eventuell rullning
av godset utför trumman, skulle med be?
teckningar enligt fig. 3/5 avlastningspunk=
ten bestämmes av villkoret m-v2/i? =
mg-• eos a, varav cosa = v2/g r- För v=lm/s
och R = 0,26 m, erhålles cxä;67°, vilket
skulle betyda, att godset avbördas långt ned
på trumman, såsom figuren visar. I verk?
ligheten börjar under sådana förhållan?
den en partikel glida eller rulla vid en
vinkel < a, varvid dess absoluta hastighet
och därmed även centrifugalkraften ökar,
så att avbördning sker vid a < 67°. Ökas
bandets hastighet, inträffar avlastningen
förr, glidning och rullning minska, och
det teoretiska resultatet stämmer bättre
med verkligheten. Om cc = 0, dvs. cosa=l,
skall v=\gR, eller i detta fall »1,6 m/s.
Då lämnar en tunn sträng av godset
trumman vid dennas översta punkt. Är
v > VgR kan man antaga, att godset av?
kastas tangentiellt i den punkt, där bandet
löper på trumman, såsom figuren visar.
Vinkeln ß har vid bandtransportörer ett
maximivärde av ca 25°
Avlastningsrännan bör helst vara så
placerad att gods, som utan hastighet läm?
Fig. 3/6. Avlastningsvagn.
nar trumman och faller rätt ned, uppfån?
gas, men den höjdförlust, som därvid upp?
står, kan ofta ej tillåtas med hänsyn till
lokala förhållanden, och härtill kommer
risken av att godset slås sönder vid den
ökade fallhöjden. Avlastningsrännan pla?
ceras därför mången gång så högt upp
som möjligt. Se fig. 3/5.
Ofta kräves avlastning på flera ställen
utefter transportören, och för detta ända?
mål erfordras särskilda anordningar. Man
kan använda plan rem och avstrykare,
men metoden får ej tillämpas för tungt,
slitande gods. Den förekommer allmänt
vid parti? och styckegodstransport och
stundom vid lätt massgods såsom kokflis.
Vid finstyckigt massgods måste avstryka?
ren ligga an mot remmen med en viss
kraft, för att allt gods skall följa med.
Detta är dock att anse som i hög grad
skadligt för remmen och ökar därjämte
kraftförbrukningen.
Man använder därför vid massgods?
transport hellre avlastningsvagnar (fig.
3/6), vid vilka remmen med materialet
lyftes upp över rullarna och avbördas över
en bryttrumma, varifrån godset uppfångas
av rännor, som leda materialet åt ena
eller båda sidorna av transportören. Vag?
nen kan förflyttas medelst vinsch eller
medelst transmissioner från bryttrumman,
varvid remmen själv utgör kraftkälla. Av?
lastningsvagnar arbeta fullt tillfredsställan?
de, men de äro tunga och belasta de bä?
rande konstruktionerna, vartill kommer att
det för remmens livslängd ej är lämpligt
med den S?formiga omböjningen. För
speciella ändamål, t. ex. utlastning av gods
till fartyg från transportörer utefter kajen
och för utlastning till upplag vid sidan av
remtransportören utföras särskilt stora av?
lastningsvagnar, kombinerade med en tvär?
gående eller svängbar transportör.
MASKINTEKNIK
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
